Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Svar på interpellationen om energimarknadens funktion, elpriset och regeringens Fortum-politik

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 5.10.2022 14.06 | Publicerad på svenska 5.10.2022 kl. 15.21
Interpellationssvar
Pääministeri Sanna Marin puhumassa eduskunnan puhujanaitiossa. Ministeri Tuppurainen istuu vieressä hallituksen aitiossa.
Bild: Pirjo Tuominen / Riksdagen

Statsminister Sanna Marin svarade den 5 oktober på interpellationen om energimarknadens funktion, elpriset och regeringens Fortum-politik.

(Det talade ordet gäller)

Ärade talman

Ryssland har brutit mot den europeiska säkerhetsordningen med sitt aggressiva anfallskrig mot Ukraina. 

Samtidigt har kriget avslöjat Europas grundläggande beroende av fossil energi som importeras från länder utanför unionen. 

Följderna av att denna sårbarhet nu utnyttjas är att priserna på både energi och andra nyttigheter stiger. Till återverkningarna hör också de allvarliga svårigheter Uniper mött i år. Uniper är dotterbolag till Fortum Abp, där finska staten är majoritetsägare.

De allt högre elpriserna och den försämrade köpkraften för hushållen beror således inte i grund och botten på de frågor som lyfts fram i interpellationen om EU:s behörighet, koldioxidneutralitetsmålen eller de beslut som regeringen fattat i sin ägarstyrning under den senaste tiden.  

Att energileveranserna används för att utöva utpressning på Finland och Europa är ett medvetet sätt att bryta ner vårt eniga stöd till Ukraina och att orsaka oroligheter.

Ärade talman 

För att Ryssland ska hindras från att nå sitt mål och för att säkerställa att människorna klarar sig över vintern har regeringen fattat beslut för att lindra konsekvenserna av energikrisen. Eftersom situationen är exceptionellt osäker, är regeringen också beredd att besluta om nya åtgärder.

Till de åtgärder som det redan beslutats om hör extra indexhöjningar samt ett nytt elstöd till hushåll med låga inkomster. Regeringen har fattat beslut som tryggar barnfamiljernas köpkraft och som gäller ett barnbidrag som i december betalas dubbelt samt temporära förbättringar av ensamförsörjartillägget till barnbidrag, barnförhöjningen inom utkomstskyddet för arbetslösa och utkomststödets grunddel för barn under 18 år. Dessutom har regeringen beslutat att permanent sänka avgifterna för småbarnspedagogik och höja vårdtillägget till stödet för privat vård.
Regeringen har också fattat beslut om ett temporärt skatteavdrag som beviljas på basis av elenergiräkningar, om en temporär sänkning av mervärdesskatten på el till 10 procent, om temporär skattefrihet för persontransporter, om en höjning av resekostnadsavdraget samt om ett fastighetsskattestöd för produktionsbyggnader inom jordbruket.

Ärade talman

Europeiska unionen är Finlands viktigaste värde- och säkerhetsgemenskap. Som medlem av unionen har vi haft en större möjlighet än vår storlek att svara på kriget med omfattande sanktioner mot Ryssland.

Den utmaning som Ryssland ställer oss inför vad energin beträffar kan vi bara bemöta tillsammans på europeisk nivå. Därför är regeringen beredd att se över alla sameuropeiska åtgärder för att dämpa de stigande priserna på energi och för att frigöra oss från fossil energi som importerats från auktoritära länder. 

För att kunna svara på effekterna av den allt dyrare energin har kommissionen föreslagit att man ingriper i den så kallade oförtjänta värdestegringen genom att begränsa avkastningen hos de elproducenter vars produktionskostnader är lägre än kostnaderna för den gas- och kolkraft som bestämmer priset på el. Inkomsterna från begränsningen av intäkterna ska styras till slutförbrukarna av el. 

Detta arrangemang, som påminner om windfall-skatten, ska genomföras på nationell nivå utan att någon ny befogenhet överförs till EU. Finland har förhållit sig öppet till kommissionens förslag. 

De snabba prishöjningarna på elderivat har lett till större krav på säkerheter än någonsin tidigare. Finland har därför krävt att kommissionen omedelbart ska se över reglerna för elderivatmarknaden, framför allt med tanke på återställandet av prissättningsmekanismens tillförlitlighet och de avsevärt höjda kraven på säkerheter. Lösningarna bör genomföras utan att derivatmarknadens stabilitet försämras. 

Att pausa utsläppshandeln skulle däremot vara ett verkningslöst sätt att reagera på de höga elpriserna, eftersom utsläppshandeln inte är orsaken till att priserna stigit. Ett ingripande i utsläppshandeln kan äventyra systemets stabilitet och förutsägbarhet, som är viktiga faktorer med tanke på investeringar i fossilfri energi.

För ett litet och exportberoende land som Finland är fördelarna med en gemensam elmarknad oersättliga, trots att Finland på årsnivå kan bli självförsörjande på el tack vare att vindkraftskapaciteten ökar snabbt och den tredje kärnkraftverksenheten i Olkiluoto har färdigställts.

En gemensam elmarknad behövs också i framtiden för import av el vid förbrukningstoppar och också för export av el när produktionen överstiger den egna förbrukningen.
Om vi skulle lösgöra oss från den gemensamma elmarknaden, innebär det att elleveransen till hushåll, företag och andra samhällsaktörer i Finland inte skulle fungera vid alla tidpunkter. 

Ärade talman

Den största orsaken till den aktuella energikrisen är att priserna på fossila bränslen har ökat kraftigt på den globala marknaden till följd av Rysslands agerande. Därför är det enda sättet att garantera människorna och företagen i Finland tillgång till energi till skäliga priser och leveranssäkerhet i framtiden att lösgöra sig från beroendeförhållandena genom att investera i utsläppsfri energi. Det har redan i allt väsentligt vidtagits åtgärder för att främja omställningen, bland annat genom Finlands program för hållbar tillväxt och vårens investeringspaket för grön omställning.

Ett mål i regeringsprogrammet är att göra Finland till det första fossilfria välfärdssamhället och ett klimatneutralt land senast 2035. Dessa mål håller vi fast vid. När en energikris är för handen måste man dock kunna titta på alla möjliga energiformer och lösningar som kan användas på kort sikt. Exempelvis har det säkerställts att torv kan användas som bränsle i försörjningsberedskapssyfte.

När det gäller frågan om en reglerkraftsskyldighet har det ansetts att marknaden bäst styr investeringar till olika behov. Om till exempel en vindkraftsproducent inte klarar av att förutsäga sin produktion exakt, måste producenten betala för skillnaden till stamnätsbolaget. 
Fortum Abp är det enda bolag som har lämnat ett anbud om effektreserv, och bolaget har meddelat att förberedelser inleds för att ta kraftverket i Meri-Pori i kommersiell drift. Det betyder att effektreserven tas i drift utan några lagändringar.

Regeringen drog upp riktlinjer för kärnkraften i den nationella klimat- och energistrategi som regeringen antog i juni. Enligt strategin beaktas kärnkraftens viktiga roll som utsläppsfri energikälla på nationell nivå och vid utvecklandet av EU:s regelverk. 

Arbetet för att revidera kärnenergilagen har redan inletts. Målet är att lagen ska kunna uppdateras under följande valperiod. I detta arbete bör man bedöma möjligheterna att använda ny teknik, såsom så kallade små modulära reaktorer. 

Lägesbilden över energifrågorna följs aktivt inom ramen för försörjningsberedskapsorganisationen och i en separat lägesbildsgrupp som är gemensam för arbets- och näringsministeriet, Försörjningsberedskapscentralen, Energimyndigheten och Fingrid. På EU-nivå skapas lägesbilden av kommissionens samordningsgrupp för el och gas.

Ärade talman

Ägarstyrningsarbetet styrs och gränserna för det sätts av statsrådets ägarpolitiska principbeslut, aktiebolagslagen, god förvaltningssed och OECD:s rekommendationer. I enlighet med principbeslutet fortsätter staten bedriva sin långsiktiga ägarpolitik som tryggar statens strategiska intressen. 

Ägarstyrningen strävar efter att säkerställa att statens principer som ägare är kända vid de bord där strategiska affärsbeslut fattas.

Ägarna, bolagets styrelse och den operativa ledningen har sina respektive uppgifter, ansvar och rättigheter enligt aktiebolagslagen. De operativa och företagsledningsmässiga besluten hör till bolagets ledning och styrelse.

Fortums styrelse har allmän behörighet att besluta om ärenden som gäller Fortums affärsverksamhet, också om företagsförvärv och -försäljningar. Fortums styrelse har även behörighet att fatta beslut om lån till sitt dotterbolag och om säkerheter som ställs för dotterbolaget. 

Fortums styrelse och ledning gjorde sina val. I efterskott har en del av dessa strategiska val visat sig vara fel.

Uniper hamnade i stora svårigheter som förutsatte utomstående stöd bara några månader efter att kriget i Ukraina började eftersom bolagets affärsverksamhet grundade sig på rysk gas. 

Förhandlingsparterna vid diskussionerna som fördes under sommaren var Fortum, Uniper och tyska staten. Företrädaren för den statliga ägaren var hela tiden medveten om förhandlingsprocessen och förhandlingsstrategin. Dessutom var företrädaren för den statliga ägaren tillsammans med Fortum och bolagets rådgivare närvarande vid vissa förhandlingar i enlighet med en överenskommen förhandlingsstrategi. Kontakt upprätthölls också på politisk nivå. Tidpunkterna för och innehållet i kontakterna hade beretts i samarbete mellan ägarstyrningen, bolaget och dess rådgivare.

Fortum, den tyska regeringen och Uniper undertecknade i slutet av september en principöverenskommelse om en lösning som innebär att tyska staten blir majoritetsägare i Uniper.

Den statliga ägaren ställde upp klara mål för förhandlingarna. Ett av målen var att varken Fortum eller finska staten ska bevilja finansiering i form av eget kapital som en del av lösningen och att de lån och säkerheter som beviljats Uniper återbetalas så att de stärker Fortums balans och likviditet. Lösningen gör det möjligt för Fortum att minska förlustriskerna till följd av kriget och fokusera på bolagets kärnverksamhet. 

Statens innehav av Fortum är förenat med ett strategiskt intresse. Statens ägande i bolaget strävar efter att säkerställa tillräcklig elproduktion i Finland i alla situationer och att bolaget kan sköta sin försörjningsberedskapsuppgift också på lång sikt.

Ärade talman

Den aktuella krisen beror på den kraftiga höjningen av priset på fossila bränslen och på den försämrade tillgången på bränsle. Förutom att ta hand om den akuta situationen, ska vi också öka vår självförsörjningsgrad och produktionen av ren energi. 

Finland har redan sedan många år gjort satsningar på utsläppsfri inhemsk energi. Vi kan se det som en lyckad politik, för vilken vi ska tacka också föregående regeringar. 

Våra sårbarheter liksom våra möjligheter att lösgöra oss från dem ska granskas också på europeisk nivå. Så fort den akuta krisen är över ska Europeiska unionen vara mer självförsörjande och förmögen att agera oberoende av inflytandet från länder som inte delar våra värderingar.