Statsrådet och ministerierna Media

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Studie: Besökshållbarhet sporrar till ansvarsfull utveckling av kulturmiljöer

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetUndervisnings- och kulturministeriet 30.4.2020 9.27
Pressmeddelande 298/2020
Landskap från Aavasaksa, foto: Soile Veijola

Klimatförändringen och andra aktuella globala kriser bidrar till ett ökat behov att bedöma turismens hållbarhet. I ett forskningsprojekt om kulturellt och socialt hållbar turism i kulturmiljöer har man tagit fram en trianguleringsmodell för besökshållbarhet, som betonar besöksobjektets värden som kulturmiljö. Kultur kan fungera som en förmedlare och balanserande faktor mellan de olika dimensionerna av hållbarhet. Den kan också vara en förändringskraft som bidrar till hållbar turism, betonas det i forskningsrapporten.

Turism kan i bästa fall stödja bevarandet av värdefulla kultur- och naturmiljöer, men den är också förknippad med globala, nationella, regionala och lokala hållbarhetsutmaningar. Detta framgår av en studie av Lapplands universitet, Jyväskylä universitet, Tapio Oy och Arkkitehtitoimisto Harri Hautajärvi. I sin studie, som publicerades den 30 april, har de både kartlagt befintliga mätnings- och uppföljningsverktyg för turism i värdefulla kulturmiljöer och tagit fram nya verktyg. Särskild uppmärksamhet har ägnats åt kulturell och social hållbarhet. Studien gjordes inom ramen för MAMOMI-projektet för mångvetenskapliga mätare för hållbart växande turism i kulturmiljöer.

Studien lyfter fram fyra aktuella utvecklingsobjekt när det gäller att trygga kulturmiljöers värden och bevarandet av tidsmässiga skikten samt att bevara regioners attraktivitet. Dessa är 1) regelbunden uppföljning av turismens effekter, 2) tryggande av turisters positiva reseupplevelser på ett ansvarsfullt och hållbart sätt, 3) införande av omfattande metoder för utvärdering av turismens effekter och 4) utveckling av modeller för styrning av finansieringen och turismintäkterna i syfte att trygga kulturmiljöers värden.

Hållbar turism i kulturmiljöer kan inte avskiljas från hållbar utveckling i allmänhet

Turism orsakar förändringar i kulturmiljöer bland annat genom erosion, nedskräpning och buller. Dessutom stör den de lokala invånarnas boende och rekreation. Samtidigt skapar turismen arbetstillfällen och stärker regionernas och kulturmiljöernas livskraft. Turismen har oundvikligen många positiva, men också negativa, samlade effekter. 

Det finns mycket forskning kring hållbar turism och olika indikatorer har tagits fram för uppföljning av hållbarheten. En del av dessa indikatorer kan användas för att bedöma turismens kulturella och sociala hållbarhet. Studien visar dock att användningen av indikatorer inte är etablerad och att indikatorerna inte alltid är jämförbara.

Hållbarhet är en helhet av alla sina dimensioner. Som stöd för utvecklingen av hållbar turism i kulturmiljöer behövs tvärsektoriell expertis och tvärvetenskaplig forskning. Vid sidan av befintliga ekonomiska indikatorer behövs det nya, såväl lokala som regionala tvärsektoriella mätare som kan användas för att identifiera framsteg och problem, följa upp förändringar, uppmuntra till hållbarhet och planera turismen på ett hållbart sätt med tanke på framtiden och såväl nuvarande som kommande generationer. 

Den teoretiska trianguleringsmodell för besökshållbarhet som tagits fram i forskningsprojektet sätter kulturell hållbarhet i centrum, tar hänsyn till ekologisk hållbarhet och binder ekonomisk hållbarhet samman med social hållbarhet, det vill säga lokalsamhällenas och invånarnas välfärd.

Publikationen har utarbetats av Soile Veijola, Kati Kyyrö, Jukka Jokimäki, Harri Hautajärvi, Airi Matila, Salla Jutila, Helena Lonkila, Hannes Pasanen och Antti Makkonen inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.

Ytterligare information:

Soile Veijola, professor, Forsknings- och utbildningsinstitutet inom turism, Lapplands universitet, tfn 040 016 9693, soile.veijola(a)ulapland.fi
Eero Koski, kultursekreterare, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 228, fornamn.efternamn(a)minedu.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.