Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Utredning: Det sociala trygghetssystemet och skattesystemet minskade coronakrisens inverkan på inkomstskillnaderna

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetstatsrådets kansli
Utgivningsdatum 13.9.2022 8.57 | Publicerad på svenska 13.9.2022 kl. 15.26
Pressmeddelande 531/2022

De ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen var inte jämnt fördelade på alla medborgargrupper. Sysselsättningen och löneinkomsterna minskade särskilt mycket inom gruppen bestående av personer under 25 år och inom vissa servicesektorer. På befolkningsnivå utjämnade det sociala trygghetssystemet och skattesystemet avsevärt coronakrisens inverkan på inkomstskillnaderna. Uppgifterna framgår av en utredning som på uppdrag av statsrådet har genomförts av forskargrupper vid VATT och Labore.

I ett nyligen slutfört, gemensamt projekt som letts av Tomi Kyyrä, forskningsprofessor vid VATT, och Tuomo Suhonen, forskningsdirektör vid Labore, har man undersökt hur de ekonomiska konsekvenserna av coronapandemin och regeringens politiska åtgärder har fördelats på medborgarna.

Pandemin visade att den finländska välfärdsstatens grundläggande strukturer skyddade medborgarna mot de ekonomiska konsekvenserna av coronan mycket väl. Det sociala trygghetssystemet och skattesystemet utjämnade effekterna av coronakrisen så att den ekonomiska ojämlikheten inte ökade väsentligt. I och med krisen ökade dock låginkomsttagarnas andel av hela befolkningen med omkring en procentenhet. Internationella undersökningar visar att coronaviruspandemin inte ökade ojämlikheten i inkomstfördelningen väsentligt i andra europeiska länder heller. I jämförelseländerna utjämnades konsekvenserna av krisen särskilt genom olika tillfälliga coronastöd.

Företagen reagerade på den minskade efterfrågan på arbetskraft främst genom permitteringar och inte genom uppsägningar. Inkomstöverföringar av samma typ som utkomstskyddet för arbetslösa samt den minskade beskattningsgraden kompenserade för inkomstbortfallen. Under coronaåret 2020 sjönk marknadsinkomsterna för alla löntagar- och privatföretagarhushåll enligt mikrosimuleringskalkyler med i genomsnitt 2,6 procent, men de disponibla inkomsterna med endast 1,2 procent.

”Man kan se att skyddsnäten har haft ändamålsenlig verkan när man granskar arbetslösheten eller inkomstförlusterna i löntagarhushåll som drabbats av permittering. För dessa sjönk marknadsinkomsterna med upp till 14,5 procent, men de disponibla inkomsterna med endast 4,7 procent”, säger Tomi Kyyrä vid VATT.

De ekonomiska konsekvenserna varierade mycket mellan olika sektorer. De sektorer som drabbades värst av coronan var inkvarterings- och restaurangverksamhet, rekreationstjänster och logistik. Detta avspeglades också i löneinkomsterna för dem som arbetar inom dessa sektorer.

De ekonomiska konsekvenserna av coronakrisen var dock inte jämnt fördelade på alla medborgargrupper. Sysselsättningen och löneinkomsterna minskade särskilt mycket inom gruppen bestående av personer under 25 år, där det finns till exempel många studerande som har ett arbete som bisyssla.

Under coronatiden vidtog regeringen också olika riktade politiska åtgärder. Bland dem visade sig de mest effektiva vara de snabba lagändringarna, som även möjliggjorde permittering av visstidsanställda och gjorde det lättare för företagare att få arbetsmarknadsstöd från FPA om företagsverksamheten råkade i svårigheter. År 2020 var nedgången i marknadsinkomsterna för företagare som fick arbetsmarknadsstöd i genomsnitt 12,5 procent, men tack vare arbetsmarknadsstödet minskade de disponibla inkomsterna med endast 4 procent.

Under pandemin vidtogs även undantagsåtgärder, och dessa hade endast liten inverkan på arbetslösheten eller inkomstbildningen i löntagarhushåll som drabbats av permittering. Till dessa hör exempelvis epidemiersättning inom utkomststödet och förkortning av arbetsvillkoret inom utkomstskyddet för arbetslösa.

”Den regionala åtstramningen av sammankomstbegränsningarna under slutet av 2020 hade inte heller någon betydande genomsnittlig inverkan på inkomsterna för dem som arbetade i de drabbade områdena. Inom vissa sektorer, som inkvarterings- och förplägnadsverksamheten, noterades en nedgång i inkomsterna”, säger forskningsdirektör Tuomo Suhonen, som ansvarat för Labores andel.

Utredningen genomfördes som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet och tillgodoser i synnerhet informationsbehov vid ekonomiska rådet.

Ytterligare information: Tomi Kyyrä, forskningsprofessor, VATT, tfn 0295 519 427, [email protected] och Tuomo Suhonen, forskningschef, Labore, tfn 040 940 2916, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.