Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Nuvarande vattenvårdsåtgärder räcker inte för att trygga livskraften i Östersjöns kustvatten

MiljöministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
5.3.2021 8.51
Pressmeddelande 140/2021
Foto: Seppo Knuuttila, SYKE

Tak för näringsbelastning inom vattenvård möjliga att uppnås för fosfor endast genom att genomföra skyddsåtgärder inom jordbruket i full skala, inbegripet gipsbehandling. Detta konstateras i utredningen om kustens status som genomförts av Finlands miljöcentral och Meteorologiska institutet. Utredningen modellerade vattenstatus i det finska kustområdet 2027, 2040 och 2070 i ljuset av vattenvårdsåtgärder som vidtas i avrinningsområdet.

Enligt utredningen kan god eutrofieringsstatus inte uppnås ens med omfattande åtgärder innan målåret för havsvård 2027. Även de åtgärder som vidtas i avrinningsområdet på längre sikt har en positiv effekt främst på situationen under vårsäsongen – resultaten syns med ett långt dröjsmål i sommarsäsongens algmängder.

Förändringar i näringsbelastningen

I snitt 3 400 ton fosfor och 81 000 ton kväve per år släpptes ut från Finland i Östersjön 2010–2019. Största delen av denna näring kommer från mänsklig verksamhet. Enligt utredningens modelleringsresultat hade den totala belastningen av fosfor och kväve som härrör från avrinningsområden och släpps ut i Finlands havsområden en nedåtgående trend 1995–2019. Den nedåtgående trenden beror i huvudsak på minskad punktbelastning. Däremot har ingen märkbar minskning upptäckts i den diffusa fosforbelastningen.

Utifrån simuleringen som genomfördes i projektet kommer den diffusa fosforbelastningen i kustvatten till följd av klimatförändringar att öka betydligt under de följande trettio åren, och omfattningen av de nuvarande vattenvårdsåtgärderna kommer inte att vara tillräcklig för att uppnå den näringsbelastningsnivå dvs. belastningstaket som eftersträvas i HELCOMs åtgärdsprogram för skydd av Östersjön och inom nationell vatten- och havsvård. Vad gäller kväve är det enklare att uppnå belastningstaket, ett betydande minskningsbehov finns endast vid Finska viken.

Vid fortsättning med nuvarande åtgärder kommer fosforbelastningen från avrinningsområdet att överskrida belastningstaket som fastställts inom vattenvård på nästan alla havsområden och det uppskattas att belastningen kommer att öka betydligt under följande trettio år. Det är dock möjligt att uppnå de fastställda målen genom att genomföra skyddsåtgärder inom jordbruket i full skala, inbegripet gipsbehandling. Från och med 2023 kommer genomförandet av EU:s gemensamma jordbrukspolitik att inbegripa flera vattenvårdsåtgärder som ytterligare minskar den diffusa belastningen från jordbruket.

Med åtgärder i avrinningsområden är det möjligt att påverka kustens status i synnerhet på lång sikt

Statusen i Finlands kustvatten är i nuläget huvudsakligen under god ekologisk status. Statusen påverkas av eutrofierande diffus belastning som kommer från avrinningsområdet till havet samt punktbelastning som havsområden direkt utsätts för. Utöver dessa belastas kustvatten av inre belastning från fosfor som frigörs från botten samt ett externt belastningsflöde från öppet hav till kustvatten. De två sistnämnda belastningskällorna kan inte påverkas direkt genom nationella åtgärder, men på lång sikt är det enda sättet för att reducera dem en minskning av extern belastning dvs. diffus belastning och punktbelastning.

Särskilt vårsäsongens kustvattensituation har påverkats positivt av de åtgärder som vidtagits inom jordbruket för att förebygga näringsbelastning. Åtgärdernas påverkan på kvaliteten och eutrofieringsstatusen i kustvatten är mindre på sommaren, och statusen i kustvatten förväntas i detta avseende till och med ytterligare gå ner. På lång sikt främjar vårsäsongens bättre status även statusen under sommarsäsongen, eftersom dämpandet av produktionstoppen på våren minskar mängden material som sjunker till botten och därmed frigörelse av i botten lagrade näringsämnen.

På Skärgårdshavet, där påverkan från avrinningsområden har den största utsträckningen, uppskattas algmängden under våren ställvis minska med upp till 30 procent fram till 2027, om alla vattenvårdsåtgärder inom jordbruk tas i bruk i en så stor omfattning som möjligt. Sommarsäsongens eutrofieringsstatus är till den del beroende av näringsämnen som redan lagrats på botten att den direkta inverkan av åtgärder som vidtas i avrinningsområden är avsevärt mindre. Det uppskattas att algmängden på sommaren till och med kommer att öka på vissa ställen.

På havsområden nära kusten i Skärgårdshavet och Finska viken lider havsbotten på vissa ställen av syrebrist och bentiska djursamhällen har en försämrad status. Det förväntas att risken för återkommande perioder av syrebrist kommer att öka fram till 2027 i en del av den sydvästra inre skärgården trots vidtagna åtgärder.

Modellering av klimatförändringarnas effekter är en utmaning

Vad gäller Östersjön är en stor osäkerhet förknippad till modeller som beskriver näringsämnen i nordliga öppna havsområden och bedömningen av klimatförändringarnas effekter på områdenas fysikaliska förhållanden kräver fortfarande specificering. På grund av dessa osäkerheter är man tvungen att vid modellering av utvecklingen av algmängder vid Finlands kustområden fortfarande använda sig av de nuvarande klimatförhållandena, men vid bedömningen av belastningen från avrinningsområden har det varit möjligt att beakta klimatförändringarnas effekter. Klimatförändringarna ökar belastningen från avrinningsområden, men genom införandet av samtliga åtgärder inom jordbruk kommer de fastställda belastningsmålen att uppnås även under följande årtionden.

Statusen i Finlands kustvatten bedöms och rapporteras regelbundet. Utredningen bidrar till att utarbeta statusbedömningar och så noggrant som möjligt beskriva hur vi framskrider i uppnåendet av den lagstadgade goda ekologiska statusen i kustvatten.

Utredningsresultaten används för planering och genomförande av vatten- och havsvård.

Mer information:

Kustens status: Vivi Fleming, enhetschef, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 879
Belastning: Antti Räike, äldre forskare, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 586
Klimatförändringar: Harri Kuosa, ledande forskare, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1106

e-postadresser [email protected]

Genom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tas information fram för beslutsfattande, kunskapsbaserad ledning och till stöd för verksamhet. Verksamheten styrs av utrednings- och forskningsplaner som statsrådet årligen fastställer. Informationsleverantörerna ansvarar för innehållet i de rapporter som publiceras i publikationsserien för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, och innehållet representerar inte nödvändigtvis statsrådets uppfattning.