EU-ministerutskottet diskuterade utvecklingen av EU samt EU:s budgetram
Vid sitt möte den 10 november behandlade EU-ministerutskottet bland annat institutionella frågor som gäller utvecklingen av EU samt påverkan på den följande budgetramen.
En av de viktigaste frågorna som gäller EU-organ är platsfördelningen i Europaparlamentet under mandatperioden 2019–2024. I samband med detta aktualiseras också frågan om vad som ska göras med Storbritanniens parlamentsplatser när landet lämnar EU. Finland understöder inte förslaget om att Storbritanniens parlamentsplatser ska fördelas mellan de övriga medlemsstaterna. I och med att antalet medlemsstater minskar bör också EU-organen bli mindre. Till följd av Storbritanniens utträde behövs också inbesparingar, och med tanke på EU:s eventuella framtida utvidgningar bör tillräckligt med platser lämnas obesatta.
– Diskussionen om EU-organen är en del av en mer övergripande framtidsdiskussion. Vi har haft ett starkt inflytande på framtidsprocessen under det senaste året. Just nu kan vi konstatera att processen är på väg i rätt riktning. I förslagen betonas effektivitet i beslutsfattandet, fokus på det konkreta och enighet. Dessutom är det lätt att understödja Europeiska rådets ordförande Donald Tusks förslag om att frågan också ska diskuteras allt mer på stats- och regeringschefsnivå, vilket bidrar till allt snabbare och smidigare framskridande i svåra frågor, säger statsminister Juha Sipilä.
Mer information om Finlands ståndpunkter i denna fråga och i övriga institutionella frågor som gäller utvecklingen av EU finns i den E-skrivelse som EU-ministerutskottet godkände i dag (på finska).
Den egentliga politiska diskussionen om EU:s kommande fleråriga budgetram (2021–) inleds när EU:s stats- och regeringschefer diskuterar frågan i februari. Denna diskussion styr beredningen av kommissionens förslag som läggs fram senare på våren. Som ett led i förberedelserna inför förhandlingarna fastställde EU-ministerutskottet Finlands ståndpunkter i fråga om jordbrukspolitiken och ramprogrammet för forskning och innovation. Finland strävar efter så mycket bidrag som möjligt när det gäller jordbrukspolitiken. För närvarande står jordbrukspolitiken för över 60 procent av bidragen till Finland. När det gäller forskningsfinansiering har Finland under hela sin tid som EU-medlem varit en nettobidragstagare. Under den följande finansieringsperioden strävar Finland efter att få relativt sett mer bidrag från ramprogrammet för forskning och innovation.
EU-ministerutskottet fick också en lägesrapport om utvecklandet av EU:s gemensamma säkerhets- och försvarspolitik när det gäller permanent strukturerat samarbete. Finland och andra länder som avser delta i det permanenta strukturerade samarbetet meddelar om sitt deltagande i rådet för utrikes frågor den 13 november.
Dessutom preciserade EU-ministerutskottet ramvillkoren för slutförandet av bankunionen. Riskerna bör minskas i betydande grad innan man kan övergå till en gemensam insättningsgaranti och bestående beredskapsarrangemang för den gemensamma resolutionsfonden.
EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför följande rådsmöten:
- Rådet för utrikes frågor (den 13 november) och
- Rådet för utrikes frågor, försvarsministrarna (den 13 november)
- Allmänna rådet, sammanhållningsfrågor (den 15 november)
- Ekofinrådet, budgeten (den 17 november)
Teman som behandlas i rådet för utrikes frågor är EU–Afrika-toppmötet och strategisk kommunikation. Vid utrikesministrarnas och försvarsministrarnas gemensamma möte diskuteras säkerhet och försvar. Allmänna rådet diskuterar sammanhållningspolitiken. Målet för det möte som ordnas i samband med budgetrådets möte är förhandlingar som leder till slutlig enighet om EU:s budget för 2018.
Ytterligare information: Kare Halonen, statssekreterare för EU-ärenden, tfn 0295 160 319, Riikka Pakarinen, specialmedarbetare (EU-ärenden), tfn 040 580 0833 och Anne Sjöholm, kommunikationschef för EU-ärenden, tfn 040 537 0733, statsrådets kansli