EU-ministerutskottet behandlade utvecklandet av den militära rörligheten

Statsrådets kommunikationsavdelning 5.7.2019 9.02 | Publicerad på svenska 5.7.2019 kl. 14.03
Pressmeddelande 368/2019

Vid sitt möte den 5 juli behandlade EU-ministerutskottet utvecklandet av den militära rörligheten i EU. Dessutom fastställde ministerutskottet Finlands ståndpunkter inför kommande rådsmöten. Utvecklandet av den militära rörligheten är ett led i arbetet för ett stabilare och säkrare Europa. Finland anser att EU har en viktig roll inom många delområden av militär rörlighet och förhåller sig positivt till utvecklandet av den militära rörligheten.

Utvecklandet av den militära rörligheten i EU innebär undanröjande av rättsliga hinder och hinder som anknyter till infrastruktur och förfaranden. Målet är att dra nytta av synergier, intensifiera samordningen och undvika överlappande verksamhet. Olika projekt för militär rörlighet genomförs inom unionen för att trupper och försvarsmateriel lättare ska kunna förflyttas till Europa, inom Europa och utanför Europa. Projekten syftar exempelvis till effektivare tillståndsförfaranden i fråga om gränsövergångar, enhetligare förtullningspraxis och utvecklande transportinfrastrukturen. Militär rörlighet är också ett viktigt element i försvarssamarbetet mellan EU och Nato.

En viktig fråga för Finland är att bland annat materiel- och underhållstransporter tryggas. Finland deltar i arbetet för att förbättra den militära rörligheten genom EU:s olika projekt, Nordefco-samarbetet och den så kallade Nordliga gruppen. Grundprincipen för alla projekt för militär rörlighet är att en stat alltid ska ha full beslutanderätt när det gäller beslut om huruvida trupper från en annan stat får komma in i landet. Med tanke på helheten är det också viktigt att olika initiativ med anknytning till militär rörlighet samordnas på ett effektivt sätt.

E-skrivelsen 67/2018 rd är ett ställningstagande till kommissionens förslag om finansiering av den militära rörligheten inom ramen för EU:s långtidsbudget för 2021–2027.

EU-ministerutskottet fastställde också Finlands ståndpunkter inför följande rådsmöten:

  • Rådet för sysselsättning och socialpolitik den 8 juli
  • Eurogruppen den 8 juli
  • Rådet för ekonomiska och finansiella frågor (Ekofin) den 9 juli
  • Informellt möte mellan miljö- och klimatministrarna den 11–12 juli (Helsingfors)

Rådet för sysselsättning och socialpolitik ska diskutera välfärdsekonomi med betoning på det ömsesidiga förhållandet mellan välfärdspolitik och ekonomisk politik. Ministrarna utbyter också synpunkter på sysselsättningsaspekterna i EU:s långsiktiga klimatstrategi. Dessutom ska rådet anta de landsspecifika rekommendationerna och riktlinjerna för sysselsättningspolitiken inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Den viktigaste frågan på eurogruppens agenda är fortsatt beredning av budgetinstrumentet för euroområdet, eller den så kallade eurobudgeten. Finland är redo att driva på eventuella förslag till förordningar i denna fråga under sitt EU-ordförandeskap. I Ekofinrådet ska ministrarna bland annat diskutera EU:s egna medel och eventuella nya källor till finansiering. Finland, som är ordförande för Europeiska unionens råd, ordnar ett informellt möte mellan miljö- och klimatministrarna i Helsingfors. Huvudteman för mötet är klimatförändringarna, förlusten av biologisk mångfald och den cirkulära ekonomin.

Ytterligare information: Jari Luoto, statsministerns understatssekreterare för EU-ärenden, tfn 050 468 5949, Pilvi-Elina Kupias, specialmedarbetare (EU-ärenden), tfn 0295 160 995, Kare Halonen, statssekreterare för EU-ärenden, tfn 0295 160 319, och Anne Sjöholm, kommunikationschef för EU-ärenden, tfn 040 537 0733, statsrådets kansli