FI SV EN

Från idé till fösök – förstudien i försöket med basinkomst är klar

Statsrådets kommunikationsavdelning 30.3.2016 10.36
Pressmeddelande 125/2016

Den forskningsgupp som utreder försöket med basinkomst har lagt fram sina första förslag till mallar för hur försöket med basinkomst kunde genomföras i praktiken. Forskningsgruppen överlät förstudien till social- och hälsovårdsminister Hanna Mäntylä den 30 mars.

I rapporten sammanställs befintlig information om olika mallar för basinkomst samt försök och resultat som ansluter till mallarna. Därtill utvärderas konsekvenserna av olika basinkomstmallar. Utifrån förstudien fattar statsrådet beslut om hur man ska gå vidare, om beredning av den lag som behövs för att försöket ska kunna genomföras, om den mall eller de mallar som ska prövas och om forskningsdesignen. Forskningsgruppen preciserar och utvecklar riktlinjerna för det här i slutrapporten, som ska vara klar den 15 november 2016.

Försöket med basinkomst ingår i statsminister Juha Sipiläs regeringsprogram och är ett av spetsprojekten i programmet. Projektet inleddes med en utredning av införande av en basinkomst. Det projektet pågår år 2016. Det egentliga försöket med basinkomst ska enligt planerna genomföras åren 2017–2018 och resultaten skulle då utvärderas år 2019. Försöket med basinkomst är en av de åtgärder som syftar till att förnya den sociala tryggheten så att den bättre svarar mot förändringarna i arbetslivet samt till att skapa en social trygghet som bidrar till större delaktighet och sporrar till arbete samtidigt som byråkratin minskar och det komplicerade förmånssystemet blir enklare på ett sätt som är hållbart med tanke på den offentliga ekonomin.

Olika mallars lämplighet för försöket

I förstudien dryftar man hur en ren basinkomst, en partiell basinkomst, en negativ inkomstskatt och andra eventuella mallar lämpar sig för försöket. En ren basinkomst kunde ersätta en stor del av den nuvarande orsaksbaserade sociala tryggheten. Därför borde förmånen vara av beaktansvärd storlek. Mallen skulle emellertid vara förhållandevis dyr. En partiell basinkomst skulle för sin del förenhetliga en stor del av de nuvarande grundtrygghetsförmånerna och de inkomstrelaterade förmånerna skulle till en stor del bevaras. Den partiella basinkomstmallen simuleras på olika förmånsnivåer och med olika boendekostnader för att de sporrande effekterna ska kunna utredas.

Riksomfattande och regionalt urval i försöket

För det egentliga försöket med basinkomst föreslår arbetsgruppen två olika urval: ett slumpmässigt riksomfattande urval och ett regionalt, intensivare urval för granskning av de externa effekterna. Ett viktat urval kan uttas ur grupper som är intressanta med tanke på försöket. Forskningsdesignen är förknippad med grundlagsrelaterade frågor och andra juridiska randvillkor, som granskas grundligt i rapporten.

Enligt rapporten skulle basinkomsten lösa problemen med utslagning och byråkrati, men den räcker inte ensam till för att lösa alla problem som har med incitament att göra. Eliminerande av incitamentsproblem kräver att många olika delar av social- och skattepolitiken reformeras. Problematiska fall med tanke på socialpolitiken är framför allt ensamförsörjare i huvudstadsregionen som betalar höga hyror och vilkas incitamentsproblem är svåra att lösa utan att man ingriper i systemet för social trygghet som helhet. Det skulle vara enkelt att försköna incitamentsmätarna genom att sänka miniminivån på den sociala tryggheten. Det här skulle emellertid leda till ökad fattigdom och ökade försörjningssvårigheter.

Partiell basinkomst som utgångspunkt

I rapporten konstateras att ett försök med negativ inkomstskatt skulle kräva ett fungerande inkomstregister. Tester som gjorts i Förenta staterna har visat att försök som bygger på människors egna anmälningar inte ger tillförlitliga resultat. En kraftigt villkorad basinkomst mot vederlag är för sin del förknippad med kontrollproblem: hur definierar man den grad av deltagande som vederlaget kräver, vem övervakar och registrerar att villkoren uppfylls. Ett försök av det här slaget skulle inte gå att genomföra i någon större skala.

Arbetsgruppen bedömer att om grundtrygghetssystemet förenhetligas till en partiell basinkomst ger försöket värdefulla resultat. Eftersom basinkomst och negativ inkomstskatt ur individens synvinkel fungerar på samma sätt skulle försöket med partiell basinkomst ge nyttig information också om hur den negativa inkomstskatten fungerar. Försöket kan genomföras med Folkpensionsanstaltens betalningsunderlag också utan inkomstregister. Då även Folkpensionsanstaltens förmåner kan användas i försöket, kan urvalet utvidgas avsevärt, vilket gör resultaten tillförlitligare och samtidigt gör det möjligt att granska särskilda grupper.

Bakgrund

Statsrådets kansli konkurrensutsatte planeringen av försöket med basinkomst med anslagen för verkställande av utrednings- och forskningsplanen för 2015. Efter bedömningar gavs utredningsuppdraget till ett konsortium som består av Folkpensionsanstalten, Statens ekonomiska forskningscentral samt Helsingfors, Tammerfors, Östra Finlands och Åbo universitet, Sitra, tankesmedjan Tänk och Företagarna i Finland. Även Kommunförbundet deltar i verksamheten. Projektet genomförs som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2015.

Forskningsgruppen har hört finländska och utländska sakkunniga. Gruppen har hört akademiprofessor Kaarlo Tuori i frågor som gäller forskningsdesignen i relation till grundlagen samt i frågor som gäller konsekvenserna för grundrygghetsnivån i relation till grundlagen. I skatterättsliga frågor har forskningsgruppen konsulterat professor emeritus Heikki Niskakangas vid Aalto-universitetet.

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet

Rapport (pdf, på finska)

Bilaga (pdf, på finska)

Ytterligare uppgifter: professor Olli Kangas, direktör för samhällsrelationer, Folkpensionsanstalten, tfn 0400 261 158; www.fpa.fi/forsok-med-basinkomst, direktör Heikki Palm, SHM, tfn 0295 163 171, [email protected] och projektchef Sari Löytökorpi, statsrådets kansli, tfn 0295 160 187 (statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet)