Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Ekologisk kompensation förutsätter en stadig lagstiftningsgrund
Östra Finlands universitet har lett ett utredningsprojekt som resulterade i ett förslag om stegvist införande av ekologisk kompensation i Finland när det gäller sådana skador på naturens mångfald som inte kan förebyggas eller minskas. Införandet av ekologisk kompensation kräver dock ny lagstiftning. I utredningen rekommenderas övergripande lösningar i stället för kompensationer som gäller enskilda projekt.
Man ska för det första undvika, för det andra minimera och för det tredje återställa skadlig påverkan på naturvärden. I sista hand kan man kompensera för skador genom ekologisk kompensation, det vill säga genom att vidta ersättande åtgärder för att skapa naturvärden som motsvarar de orsakade skadorna. Denna modell innebär att den som genomför projektet också står för kostnaderna i enlighet med principen om att förorenaren ska betala.
I det aktuella projektet har det utretts hur man genom nationell lagstiftning och förvaltningspraxis kan förplikta till ekologisk kompensation. Med stöd av gällande lagstiftning är det i princip inte möjligt att förplikta till kompensation utan samtycke av den som genomför markanvändningsprojektet. Mot förmodan har olika aktörer ytterst sällan förpliktats till ekologisk kompensation. Trots att det årligen beviljas allt fler undantag från den skyddsnivå som tryggas i naturvårdslagen, har aktörer förpliktats till ekologisk kompensation bara tre gånger under de senaste tio åren.
Ett handelssystem för naturvärden som mål även i Finland
I utredningen föreslås att det ska införas ett system som gör det möjligt att bedriva handel med ekologiska kompensationer. Ett sådant system uppmuntrar markägare att aktivt skapa naturvärden till exempel genom att förbättra en naturtyps eller livsmiljös tillstånd. De som genomför markanvändningsprojekt kan kompensera för skador förorsakade av projekten genom att skapa naturvärden som motsvarar skadorna. Det kan innebära till exempel att aktörerna vidtar åtgärder för att förbättra livsmiljön för en art på något annat ställe än på det ställe där projektet genomförts. Kostnadsansvaret för ekologiska skador ska också ingå i projektkostnaderna. Förfarandet bidrar till att naturens mångfald som helhet sett inte minskar.
I och med att handelssystemet för naturvärden innebär vissa utmaningar, lönar det sig att bygga upp systemet i flera faser och på ett målmedvetet sätt. I utredningen ses införandet av kompensationsavgifter som ett naturligt mellansteg och som ett pilotförsök för handelssystemet.
Förpliktelsernas och de ersättande åtgärdernas spårbarhet av central betydelse
I utredningen framhålls särskilt att informationen ska vara öppen. Myndigheter, frivilligorganisationer och projektgenomförare delar oron över att bli anklagade för grönmålning. Ett öppet informationssystem ökar acceptansen för ekologisk kompensation och stärker verksamhetsutövarnas sociala verksamhetstillstånd, eftersom förpliktelserna och de ersättande åtgärder som vidtas för att fullgöra förpliktelserna då går att spåra.
Utredningsrapporten har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018 (tietokayttoon.fi).
Ytterligare information: Leila Suvantola, universitetsforskare, Östra Finlands universitet, tfn 050 358 1879, leila.suvantola(a)uef.fi, och Kristiina Niikkonen, miljöråd, ordförande för utredningsprojektets styrgrupp, miljöministeriet, tfn 050 301 4721, kristiina.niikkonen(a)ym.fi