Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Enhetliga grunder för beviljande av tjänster för äldre stöder utvecklandet av servicestrukturen

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utgivningsdatum 13.1.2020 9.00
Pressmeddelande 011/2020

Äldre i olika kommuner är i ojämlik ställning. Genom att harmonisera grunderna för beviljande av tjänster för äldre kan man både öka jämlikheten och påverka kostnadsutvecklingen.

I och med social- och hälsovårdsreformen överförs ansvaret för att ordna social- och hälsovårdstjänster från kommunerna till större aktörer, det vill säga landskapen. Redan i nuläget har ansvaret för att ordna tjänster i en del landskap överförts på större aktörer, det vill säga samkommuner för social- och hälsovården. I statsrådets färska utredning har man granskat servicestrukturerna inom tjänster för äldre och bedömt hur en harmonisering av grunderna för beviljande av tjänster inverkar på tjänsternas regionala täckning och kostnaderna i landskapen. 

”Jämlikheten förbättras när tjänster tillhandahålls på samma grunder i olika delar av landskapet. För närvarande har kommunerna inte enhetliga grunder för beviljande av tjänster för äldre”, kommenterar forskningsprojektets ledare, teknologie doktor Riikka-Leena Leskelä vid Nordic Healthcare Group. 

I utredningen har man granskat ändringar i servicestrukturerna i regioner där det finns en gemensam samkommun för social- och hälsovården och där grunderna för beviljande av tjänster har harmoniserats. Utredningen visar att man i sådana samkommuner för social- och hälsovården som omfattar hela landskapet har lyckats minska skillnaderna inom servicestrukturerna och lätta på kommunernas servicestrukturer. Leskelä påpekar att harmoniseringen av grunderna för beviljande av tjänster är bara det första steget. Till exempel serviceutbudet måste utvecklas för att möjliggöra lika tillgång till tjänster. 

Kostnadseffekterna av harmoniseringen kan vara betydande i enskilda landskap 

Effekterna av harmoniseringen har undersöktes med hjälp av fem scenarier. Scenarierna visar att det finns skillnader mellan landskapen. Om harmoniseringen görs utifrån servicestrukturen i den kommun där kostnaderna är landskapets största eller den kommun där kostnaderna motsvarar landskapets genomsnitt, kommer de sammantagna, nationella effekterna på servicestrukturerna och kostnaderna att vara små. Scenarierna tyder dock på relativt stora effekter på landskapsnivå. Experter på tjänster för äldre har i samband med utredningen tagit fram en modell för servicestrukturen. Om servicestrukturerna harmoniseras enligt denna modell i hela landet med nuvarande befolkningsstruktur, uppskattas kostnadsbesparingen uppgå till cirka 500 miljoner euro per år. 

”Eftersom antalet äldre kommer att öka kan man inte anta att kostnaderna för äldreomsorgen kommer att minska. Det behövs konkreta metoder för att dämpa kostnadsökningen. Att lätta på servicestrukturen är ett exempel på en sådan metod”, konstaterar ordföranden för projektets styrgrupp, budgetrådet Tero Tyni från finansministeriet. 

Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.  
 

Ytterligare information:  
Riikka-Leena Leskelä, forskningsdirektör, Nordic Healthcare Group, tfn 050 410 0737, riikka-leena.leskela(a)nhg.fi
Tero Tyni, budgetråd, finansministeriet, tfn 0295 530 531, tero.tyni(a)vm.fi