Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Metoden för att bedöma kommunernas finansieringsprincip bör specificeras

FinansministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 3.2.2020 10.05
Pressmeddelande 47/2020

I en utredning som gavs ut den 3 februari studerades den så kallade finansieringsprincipen som ska iakttas i Finland för att säkerställa kommunernas självstyrelse. Syftet med utredningen var att bedöma hur väl den bedömningsmetod som nu tillämpas vid beredningen av kommunekonomiprogrammet fungerar samt att ta fram rekommendationer om eventuella alternativa bedömningsmetoder eller -modeller. I samband med utredningen gjordes en översikt över hur finansieringsprincipen har genomförts i de övriga nordiska länderna.

Kommunernas inkomster och utgifter har ökat kraftigt

Den stora bilden av utvecklingen inom den kommunala ekonomin i Finland är densamma oberoende av om den granskas på hela landets nivå, enligt storleksklass eller enligt region. Både inkomsterna och utgifterna har stigit kraftigt under åren 2002 – 2018. I årsbidrag mätt har den kommunala ekonomin varit i balans, men en stor del av kommunerna har inte kunnat finansiera investeringar med sina driftsintäkter, utan de har till en stor del finansierats med lån. Orsaken till utgiftsökningen är inte någon viss uppgiftsklass, utan utgifterna för nästan alla uppgiftsklasser har stigit. Kommunerna har ett stort antal uppgifter (redan antalet lagstadgade uppgifter är uppskattningsvis 600), men merparten av kommunernas kostnader kan hänföras till vissa uppgiftsklasser.

Metoden för att bedöma finansieringsprincipen bör specificeras

I utredningen föreslås att man specificerar definitionen av finansieringsprincip när det gäller den ekonomiska bedömningen. Vidare ska den nu tillämpade bedömningsmodellen preciseras så att finansieringsprincipen begreppsmässigt delas in i två delar: a) kostnaderna för de nuvarande uppgifterna och b) kostnaderna för de nya uppgifter som anvisas kommunerna eller de uppgifter som ska slopas.

I fråga om de nuvarande uppgifterna föreslås det att bedömningen av att genomföra finansieringsprincipen ska grunda sig på utvecklingen av finansieringsandelen mellan kommunerna och staten, kommunernas årsbidrag samt på det förändringstryck på den kommunala skattesatsen som finansministeriets kommunspecifika kalkyl har gett i resultat. Här kan utgångsläget vara den rätt etablerade fördelningen mellan staten och kommunerna när det gäller att finansiera kommunernas utgifter.

I fråga om nya lagstadgade uppgifter eller ändrade uppgifter är utgångspunkten statlig finansiering upp till 100 procent (eller ändring av finansieringen). Vidare kan det enligt utredningen vara nyttigt att låta en utomstående oberoende aktör bedöma åtminstone de viktigaste uppgiftsändringarnas ekonomiska konsekvenser utöver att man bedömer kostnaderna i samband med lagberedningen.

Bedömt på det sätt som beskrivs ovan ser det ut att finansieringsprincipen i huvudsak har blivit genomförd 2002–2018, dock med förbehåll att i undersökningen har man inte kunnat hänföra investeringsutgifterna till kommunernas lagstadgade uppgifter.

Rapporten Kommunernas finansieringsprincip är ett led i arbetet med att genomföra statsrådets utrednings- och forskningsplan 2018.

Ytterligare information: Toni Riipinen, Tempo Lecon Ab, tfn 0400 239871, [email protected]