Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Utsläppshandeln reformeras, uppfattningen om effekterna på Finland börjar ta form

arbets- och näringsministerietstatsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 13.2.2019 8.47 | Publicerad på svenska 13.2.2019 kl. 13.18
Pressmeddelande 84/2019

Den fjärde handelsperioden inom EU:s utsläppshandel omfattar åren 2021–2030. EU:s utsläppshandelsdirektiv, som reviderades inför den fjärde handelsperioden, trädde i kraft i april 2018. Europeiska kommissionen har lagt fram särskilda diskussionsunderlag med olika alternativ till detaljerad lagstiftning om utsläppshandel. Nu har Pöyry Management Consulting Oy granskat olika frågor i kommissionens förslag som bedömts vara viktiga för Finland.

De huvudsakliga syftena med Pöyrys utredning är att identifiera effekterna på Finland och att stödja arbets- och näringsministeriet i förhandlingarna på EU-nivå. Forskningsprojektet består av flera separata forskningsfrågor och kommer att fortsätta under 2019.

Inga stora förändringar att vänta i gratistilldelningen av utsläppsrätter till industrin i Finland

Det reviderade utsläppshandelsdirektivet innehåller nya kriterier för industrier som löper betydande risk för koldioxidläckage. Sektorer och delsektorer som uppfyller kriterierna tas in i den så kallade förteckningen över koldioxidläckage och är berättigade till fullständig gratistilldelning av utsläppsrätter.

I maj 2018 offentliggjorde Europeiska kommissionen en preliminär förteckning över koldioxidläckage inför den fjärde handelsperioden. På basis av förteckningen bedömdes det att sammanlagt 236 finländska anläggningar kan omfattas av fullständig gratistilldelning av utsläppsrätter under den fjärde handelsperioden. År 2017 hade Finland 305 sådana anläggningar.

Enligt bedömningen i Pöyrys utredning kommer 214 finländska anläggningar direkt att omfattas av fullständig gratistilldelning av utsläppsrätter under den fjärde handelsperioden. Därtill bedöms det att 69 sådana anläggningar som under den tredje handelsperioden har omfattats av gratistilldelningen direkt kommer att falla utanför förteckningen. Sammanlagt 22 anläggningar bedöms å sin sida löpa risk att falla utanför förteckningen.

Effekten av de anläggningar som faller utanför den fullständiga gratistilldelningen är dock mycket liten i förhållande till gratistilldelningen till hela den finländska industrin, och ändringarna i kriterierna för att tas in i förteckningen över koldioxidläckage har ingen större betydelse för den finländska industrin som helhet sett. Att falla utanför läckageförteckningen kan dock vara av betydelse för enskilda industrisektorer och anläggningar. 

Utsläppshandelns eventuella effekter på utsläpp från uppvärmningen av enskilda fastigheter i EU anses vara ganska små

I Pöyrys utredning granskades också möjligheterna att utvidga utsläppshandeln till att omfatta hela värmesektorn, inklusive uppvärmningen av enskilda fastigheter. För närvarande omfattar utsläppshandeln bara en del av värmesektorn, det vill säga elproduktionen och alla större anläggningar som producerar fjärrvärme. Fastighetsspecifika värmepannor som använder fossila bränslen omfattas däremot inte av utsläppshandeln.

Genom att inkludera uppvärmningen av enskilda fastigheter i utsläppshandeln kan man hjälpa värmesektorn att minska utsläppen på marknadsvillkor och stödja EU:s strävan att vara koldioxidneutralt före 2050. Både i Pöyrys färska utredning och i tidigare undersökningar anses det dock att utsläppshandelns styrande effekter på utsläpp från uppvärmningen av enskilda fastigheter i EU är ganska små.

Pöyry Management Consulting Oy:s utredning har gjorts inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017.

Ytterligare information:Jenni Patronen, ansvarig ledare för undersökningen, Pöyry Management Consulting Oy, tfn 040 754 4922, jenni.patronen(a)poyry.com, och Mikko Paloneva, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 063, mikko.paloneva(a)tem.fi