Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredningsprojekt granskade metoder för bedömning av utsläppsminskningsåtgärders kostnadseffektivitet

MiljöministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 28.11.2019 9.33
Pressmeddelande 621/2019

Bedömning av kostnadseffektiviteten hos utsläppsminskningsåtgärder är ett viktigt klimatpolitiskt verktyg. I en färsk utredningsrapport rekommenderas det att de finländska bedömningarna av kostnadseffektivitet utvecklas så att de blir mer konsekventa och transparenta. Rapporten publicerades i dag den 28 november.

Den aktuella utredningen, som har gjorts av företaget Pöyry, ger en övergripande bild av de metoder som för närvarande tillämpas för bedömning av kostnadseffektiviteten hos utsläppsminskningsåtgärder inom ansvarsfördelningssektorn. I utredningen har man utgått från utsläppsminskningsmålen enligt Finlands klimatpolitiska plan på medellång sikt (KAISU) och dess åtgärders kostnadseffektivitet. De tre sektorerna trafik och transport, jordbruk och uppvärmning av byggnader undersöktes mera ingående i projektet. I projektet granskades också studier och kostnadseffektivitetsbedömningar som gjorts i Storbritannien, Sverige och Tyskland.

Enligt utredningen bör kostnadseffektivitetsanalyserna och kalkylerna i anslutning till utsläppsminskningar vara mer transparenta än de är för närvarande. Transparensen bör ökas i fråga om både beräkningsmetoderna och de bakomliggande antagandena. Enligt utredningsrapporten bidrar detta till bättre möjligheter att jämföra olika aktörers utredningar och åtgärder. Samtidigt får man en bättre uppfattning av resultaten av enskilda utredningar och förståelse av hur olika faktorer kan inverka på bedömningen av kostnadseffektiviteten. Ökad transparens bidrar också till mer omfattande diskussion och till bättre möjligheter att utveckla analysmetoderna på basis av tidigare utredningar.

Minskade växthusgasutsläpp och kostnaderna för dem har undersökts i ett flertal studier, medan kostnadseffektiviteten har undersökts i mindre utsträckning. I Finland har man hittills inte systematiskt bedömt kostnadseffektiviteten hos utsläppsminskningsåtgärder genom att undersöka samma objekt och tillämpa modelleringsmetoder. Det är inte heller helt entydigt att göra sektorsvisa jämförelser, eftersom olika sektorer vanligtvis gör kalkyler ur olika synvinklar och med betoning på olika aspekter.

De som gjort utredningen föreslår att Finland på samma sätt som jämförelseländerna ska systematisera bedömningen av de behövliga utsläppsminskningsåtgärderna och styrmedlen. Också nyttorna av åtgärderna och åtgärdernas kostnadseffektivitet bör följas upp systematiskt. Enligt utredningen gör kontinuerlig uppföljning det möjligt att vidta behövliga korrigerande åtgärder i tid. Uppföljningen bidrar också till att klimatmålen på lång sikt nås på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt. Systematisk verksamhet gör det också lättare att jämföra olika utredningar och minskar osäkerhetsfaktorerna.

En av slutsatserna i utredningen är att en mer systematisk bedömning av kostnadseffektiviteten i anslutning till utsläppsminskningar förutsätter ett närmare samarbete mellan ministerierna och de aktörer som gör kostnadseffektivitetskalkyler. Analysernas komplexitet och tvärvetenskapliga karaktär förutsätter att olika synvinklar förs fram. Detta är möjligt genom att man utvecklar samarbetet. Samarbetet mellan ministerierna innebär mer utredningar som görs och styrs tillsammans samt en tydligare ansvarsfördelning när det gäller att utveckla verksamheten.

Utredningen har gjorts inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019.

Ytterligare information: Satu Lyyra, Pöyry, tfn 040 839 1221, satu.lyyra(a)poyry.com, tfn 040 839 1221, Nikita Semkin, Pöyry, tfn 040 513 0783, nikita.semkin(a)poyry.com, och Riikka Siljander, ordförande för projektets styrgrupp, miljöministeriet, tfn 050 359 3345, riikka.siljander(a)ym.fi