Artificiell intelligens tros leda till omvälvningar i samhället

Det förutspås att artificiell intelligens kommer att leda till t.o.m. ännu större omvälvningar i samhället än digitaliseringen. Man tror att artificiell intelligens i framtiden kommer att synas i alla hem och i alla människors vardag. Dessutom kommer den att ha en betydande inverkan på arbetslivet. Vissa yrken kan försvinna, men samtidigt ökar efterfrågan på nytt slags kunnande. Det här är några av de slutledningar som drogs vid evenemanget Foresight Friday som ordnades av statsrådets kansli, det nationella framsynsnätverket och projektet Äly On Tekoja den 7 oktober. Evenemanget ordnades som stöd för beredningen av regeringens framtidsredogörelse.

De experter som deltog i seminariet ansåg att lösningar baserade på artificiell intelligens kommer att spridas och att detta kommer att påverka alla finländares liv inom de närmaste årtiondena. Det kommer att synas inom alla områden av mänskligt liv, från arbetslivets strukturer och vägtrafik till hälsovård och upphovsrätt. Applikationer baserade på artificiell intelligens kommer i framtiden att sköta våra dagliga ärenden och hushållssysslor.

Enligt företagaren Juha Hulkko, grundare av Elektrobit, borde Finland hitta en nationell syn på artificiell intelligens. – Den artificiella intelligensen är en större revolution är digitaliseringen. I Finland måste vi föra en 360 graders öppen diskussion om de möjligheter och hot som den innebär. Finland kan vara framtidens föregångarland inom artificiell intelligens, visionerade Hulkko.

Många av världens största teknologiföretag investerar miljontals euro i utvecklingen av artificiell intelligens. Storägare av information och data lockar till sig kunnande från hela världen – också från Finland. Man satsar på branschen i synnerhet i Förenta staterna, Storbritannien och Sydkorea. Vid seminariet hoppades man att finländarna hittar sin egen väg när det gäller att tillämpa artificiell intelligens genom både internationellt samarbete och inhemska lösningar. Det efterlystes finländska produkter och tjänster på marknaden för artificiell intelligens.

Tero Ojanperä, tidigare teknologidirektör på Nokia och medlem i Äly On Tekoja-projektet, betonade att var och en borde förbereda sig för förändringen genom att fundera på hur artificiell intelligens kan komma att påverka den egna branschen och på vilka möjligheter som finns. Uppdatering av lagstiftningen kommer att ha stor betydelse. Statsförvaltningens roll är enligt Ojanperä att möjliggöra kommande utveckling.

Staten borde öppna alla sina datalager för tredje parter och sluta utveckla tjänster. Vi kunde ha "state-as-a-service", men staten behöver inte egentligen börja utveckla artificiell intelligens. Företagare och forskare kommer nog att se till att det framförs nya idéer till finländska lösningar och tjänster och att de också genomförs, funderar Tero Ojanperä.

Förändringar inom arbetslivet medför utmaningar

Den inverkan som robotisering och artificiell intelligens kommer att ha på arbetslivet diskuterades bland deltagarna. Arbetet förändras och arbetsplatser försvinner, vilket medför utmaningar. Antti Palola, ordförande för Tjänstemannacentralorganisationen STTK, påminde om att välfärdsstatens spelregler är viktiga. Enligt Palola måste man t.ex. sörja för utbildningen, även om individens ansvar för att upprätthålla och förbättra sina kunskaper ökar. 

Den som bäst kan tillämpa information kommer i framtiden också att klara sig bäst, och kunskap kommer att vara varje människas bästa omställningsskydd. Men om antalet skattebetalare minskar i och med den artificiella intelligensens frammarsch, måste samhällets spelregler omdefinieras för att trygga vår välfärdsmodell, underströk Palola.

I paneldiskussionen ansåg man att ju fortare vi i Finland kan utnyttja tillämpningar av artificiell intelligens och ny teknologi, desto större värdepotential har de. Jari Kaivo-oja, forskningsdirektör vid Åbo universitet, betonade att snabbhet och smidighet är väldigt viktigt när ny teknologi tas i bruk. Han gav som exempel stadstrafik, översättningsrobotar och tillämpningar inom social- och hälsovården.

I ett principbeslut av statsrådet som publicerades i juni 2016 har man identifierat betydelsen av artificiell intelligens och robotisering samt de områden som man borde koncentrera sig på. Principbeslutet gäller alla sektorer inom statsförvaltningen. – Ministerierna har utmanats till att fundera på vad automatisering och robotisering kan innebär, berättade Päivi Antikainen, enhetschef vid kommunikationsministeriet.

Artificiell intelligens och den fjärde industriella revolutionen är ett av temana i beredningen av framtidsredogörelsen, där man funderar på omvälvningar i arbetet och arbetets framtid. Beredningen av redogörelsen inleddes i mars 2016.