Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Det krävs flera styrmedel för att främja hälsosamma matvanor

FinansministerietSocial- och hälsovårdsministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 30.8.2019 9.00
Pressmeddelande 422/2019

För att få befolkningen att äta hälsosammare krävs samtidig användning av olika styrmedel samt förståelse för de centrala nationella utmaningarna när det gäller kosten, som till exempel hur vi kan öka konsumtionen av grönsaker och minska intaget av salt. De här uppgifterna framkommer i en forskningsrapport som publicerats den 30 augusti, där man granskat den finländska matmiljön och styrmedlen för matvanor.

I projektet, som genomförts som en del av statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet, identifierades genom vilka medel samhället kan stödja konsumenternas välbefinnande genom att modifiera matmiljön så att den möjliggör och uppmuntrar till hälsosammare matval.

Hälsosam kost är av stor betydelse för folkhälsan och nationalekonomin. De rekommenderade matvanorna kan minska livsstilssjukdomar, förlänga den förväntade livslängden samt direkt och indirekt påverka livskvaliteten. Ohälsosam kost och andra livsstilar som inte främjar hälsan förorsakar också betydande kostnader för såväl den privata som den offentliga sektorn, eftersom de leder till ökad sjukfrånvaro samt ökade hälso- och sjukvårdskostnader och läkemedelskostnader.

Utifrån tidigare forskningslitteratur har man också fått försiktiga indikationer på att man med prisstyrning, såsom med skatter och subventioner, kan främja hälsosammare matvanor i synnerhet i de lägre socioekonomiska befolkningsgrupperna, där bland annat styrmedel som baserar sig på ökad information oftare har ett mindre genomslag.

”När det gäller andra än ekonomiska styrmedel talar forskningsevidensen starkast för en samtidig användning av olika styrmedel, av standarder och bestämmelser och näringsdeklarationer”, berättar Mikael Fogelholm, professor i näringslära vid Helsingfors universitet.

I den samhälleliga debatten fästs uppmärksamheten lätt bara vid den styrning som sker via skatter, trots att man i större utsträckning också borde uppmärksamma andra än ekonomiska styrmedel.

”Även genom placeringen av mat och portionsstorleken, förbättrad tillgång till hälsosam mat, kampanjer i massmedia, reklam samt begränsningar i marknadsföringen av ohälsosamma produkter kan man enligt tidigare forskning styra användningen av livsmedel, trots att forskningsevidensen för dessa är mindre och också mer motsägelsefull”, fortsätter Fogelholm.

Styrningen borde fokusera på i synnerhet de mest centrala näringsutmaningarna, som i Finland bland annat är att öka konsumtionen av grönsaker samt minska konsumtionen av rött kött och intaget av salt.

”Olika mattjänster, såsom att äta tillsammans, håller på att få en viktig roll när det gäller att göra finländarnas matvanor hälsosammare och ekologiskt hållbarare. En breddning av tjänsternas omfattning bidrar för sin del till att jämna ut kostskillnader mellan olika befolkningsgrupper. Styrmedlen och uppföljningen av deras effekter förutsätter resurser för metoderna, bland annat att uppdateringen av den nationella livsmedelsdatabasen säkerställs”, säger Maijaliisa Erkkola, docent i näringslära vid Helsingfors universitet.

En hälsosam kost är både individens och samhällets sak. Därför behövs både samhällets, företagens och individens synpunkter och handlingar för att utveckla matmiljön och styra finländarna till att äta hälsosammare. 

”Vi behöver en gemensam syn på vad som är målet med att utveckla matmiljön och på hur och med vilka medel den ska förbättras och utvecklas”, konstaterar professor Hannu Saarijärvi vid Tammerfors universitet, som är ansvarig ledare för forskningsprojektet.

Till exempel har handeln en stor folkhälsomässig potential som bland annat grundar sig på vilket produkturval som erbjuds och hur produkterna placeras. Enligt forskarna ska målet vara en prioritering av hälsosamma alternativ. Livsmedelsindustrin påverkar för sin del folkhälsan till exempel genom produkturvalet och förpackningsstorleken.

I forskningsprojektet har man omfattande utnyttjat tidigare internationell vetenskaplig litteratur, aktuella inhemska forskningsresultat och utredningar samt separata enkätsvars- och inköpsdata. Rapportens författare är forskare vid Tammerfors och Helsingfors universitet. 

Ytterligare information:

Mikael Fogelholm, professor i näringslära, Helsingfors universitet, tfn 050 3180 302, mikael.fogelholm(a)helsinki.fi, Maijaliisa Erkkola, docent i näringslära, Helsingfors universitet, tfn 050 4160 389, maijaliisa.erkkola(a)helsinki.fi samt Hannu Saarijärvi, professor i marknadsföring, Tammerfors universitet, tfn 040 5351 369, hannu.saarijarvi(a)tuni.fi