Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Förslaget till EU:s fleråriga budgetram svarar på framtidens utmaningar
Europaminister Tytti Tuppurainen: Framtidens EU behöver en modern budgetram

Government Communications Department
Utgivningsdatum 5.12.2019 16.12
Kolumn

Måndagen den 2 december fick medlemsländerna ordförandelandets förslag till EU:s fleråriga budgetram 2021–2027. Som rådsordförande har Finland färdigställt förslaget, det vill säga infört konkreta siffror i förslaget till budgetram.

Finland har berett förslaget genom att lyssna på medlemsländerna och försöka hitta en balans. Det nu färdigställda förslaget bygger på noggranna överväganden och en helhetsbild av de 27 medlemsländernas ståndpunkter. Storbritannien är inte med i helheten på grund av brexit. Vi kommer säkert att få höra kritik mot förslaget. Det hör till saken, eftersom förslaget för samman medlemsländernas olika intressen. Det säger sig självt att man måste finna en kompromiss som ger EU en ändamålsenlig budget och stärker EU:s funktionsförmåga utan att orimligt mycket öka betalningsbördan för något medlemsland.

Finlands uppgift som ordförandeland var att utifrån medlemsländernas synpunkter balansera kommissionens förslag. Innan förslaget till budgetram färdigställdes förde Finland bilaterala dialoger med alla medlemsländer. Utifrån dessa diskussioner och diskussionerna i allmänna rådet och Europeiska rådet kom vi fram till en ram, som är en kompromiss mellan olika intressen. Å ena sidan finns det medlemsländer som vill ha en mycket liten budget, å andra sidan länder som skulle vilja ha en högre total nivå som möjliggör mer finansiering för jordbruket och sammanhållningspolitiken. Ordförandelandets förslag uppgår till 1,07 procent av EU27-ländernas bruttonationalinkomst, det vill säga sammanlagt 1 087 miljarder euro i 2018 års priser. Detta förslag innehåller inga särskilda instrument utanför budgetramen.

Ett balanserat förslag som förnyar EU och svarar på framtida utmaningar

När den totala nivån på budgetramen fastställdes var Finland tvunget att beakta det finansieringsunderskott som orsakas av brexit. Det är inte möjligt att nå en allmän riktlinje om de nya inkomstkällor som kommissionen föreslår, det vill säga de så kallade nya egna medlen, inom en tidsram som tillåter att de inkluderas i finansieringen av ramen. Ett undantag från detta är avgiften för icke-återvinningsbart plastavfall, som skulle generera cirka 6,6 miljarder euro per år i EU:s budget. Dessa faktorer inverkar naturligtvis på den totala nivån på den föreslagna ramen – medlemsavgifterna kan inte höjas oskäligt mycket.

Jag är glad över att kunna konstatera att det beredda förslaget på det hela taget är balanserat och förnuftigt. Det genomför EU:s strategiska agenda och ligger i linje med målen för Finlands EU-ordförandeskap. Förslaget moderniserar EU:s budgetram och tar itu med aktuella utmaningar, såsom klimatförändringarna. Minst 25 procent av hela den fleråriga budgetramen kommer att användas till klimatfinansiering. Klimatåtgärderna syns i flera olika program. Till exempel 40 procent av finansieringen av jordbruket och 30 procent av sammanhållningsfinansieringen ska riktas till klimatåtgärder. Dessutom nämns i förslaget en fond för rättvis övergång, som stöder omställningen till klimatneutralitet.

På samma sätt som i kommissionens förslag får också de så kallade andra programmen, inklusive de nya prioriteringarna, den största procentuella finansieringsandelen i det förslag som Finland har färdigställt. Till exempel finansieringen av forskningsprogrammet Horisont Europa, som är viktigt för den europeiska innovations- och digitaliseringsutvecklingen, ökar avsevärt. Vi fortsätter att samordna den ekonomiska planeringsterminen och de sociala målen för att stödja en hållbar tillväxt i EU-länderna.

I diskussionerna med medlemsländerna framgick det tydligt att åsikterna om hur de tre viktigaste politikområdena (jordbruk, sammanhållning, nya prioriteringar) ska prioriteras varierar. Den totala nivå som nu valts möjliggör en helhet som svarar på nya utmaningar samtidigt som den ger möjlighet till en måttlig ökning av jordbruksfinansieringen och av sammanhållningsfinansieringens relativa andel i jämförelse med kommissionens förslag. I förslaget har 29,7 procent reserverats för regional utveckling, det vill säga sammanhållningsfinansiering, och 30,7 procent för jordbruket. De nya prioriteringarna föreslås få det största beloppet, det vill säga 32,8 procent av den fleråriga budgetramens slutsumma. Det största beloppet ska finansiera bland annat forskning och produktutveckling, digitalisering, gemensam gränskontroll, utvecklingspolitik och klimatåtgärder. För administrativa utgifter reserveras 6,8 procent av budgeten.

Medlemsländerna har hörts och sammanhållnings- och jordbruksandelarna har justerats

Inom sammanhållningspolitiken balanserade vi kommissionens förslag, och i ordförandelandets förslag prioriteras med stöd av medlemsländernas synpunkter stödet till de minst utvecklade regionerna. I förslaget görs nedskärningarna av sammanhållnings- och jordbruksfinansieringen skäligare. Sammanhållningsfinansieringens relativa andel av budgeten ökar jämfört med kommissionens förslag.

Vi föreslår ett tillägg på tio miljarder euro till fonden för jordbruksutveckling jämfört med kommissionens förslag. Med dessa medel utförs också klimatarbete som är nödvändigt inom jordbruket och finansieras miljöstöden för jordbruket. Majoriteten av medlemsländerna ville ha en balansering och genom åtgärderna strävar man efter att garantera en stabil och balanserad utveckling i EU.

Vi har också kommit ihåg målet att säkerställa den övergripande säkerheten i Europa. I det förslag som vi har berett ökar EU-finansieringen för gränssäkerhet, försvarstekniksamarbete och militär rörlighet. Vi föreslår också ett större belopp för den fond som ersätter kostnader för mottagande av asylsökande. Dessutom kommer finansieringen av externa åtgärder för hantering av migrationen att öka jämfört med nuläget. Eftersom den totala nivån i vårt förslag är lägre än i kommissionens förslag, är den ökning av utgifterna för de nya prioriteringar som vi föreslår lägre än i kommissionens förslag.

Under hela sitt ordförandeskap har Finland framhävt betydelsen av den gemensamma europeiska värdegrunden, den liberala demokratin och rättsstatsprincipen. I enlighet med kommissionens önskemål uppställde vi som mål att i budgetramen införa ett instrument som ger möjlighet att ingripa i eventuella rättsstatsbrott som hänger samman med budgetmedel. Denna uppgift har nu utförts. I vårt förslag ingår en stark rättsstatsmekanism, som gör det möjligt att avbryta utbetalningen av EU-medel om det upptäcks sådana brister i den allmänna rättsstatsutvecklingen i ett medlemsland som äventyrar en adekvat användning av EU-medlen. Detta är en stor prioritering inte bara för Finland utan för flera medlemsländer. Dessutom vill vi öka konsekvensbedömning ur ett jämställdhetsperspektiv i budgeten.

Finland har alltså uppfyllt sina löften. Förslaget till EU:s kommande budgetram är färdigt. Det kommer att behandlas vid mötet i allmänna rådet den 10 december, där jag är ordförande, och därefter i Europeiska rådets möte för stats- och regeringscheferna den 12–13 december. Därefter kommer Europeiska rådets ordförande Charles Michel att fortsätta förhandlingarna, så att en slutlig överenskommelse nås. Det är sannolikt att man kommer att försöka nå en överenskommelse i februari i nästa år. Då mäts EU-ländernas förmåga att komma överens och samarbeta.

Tytti Tuppurainen
Europaminister