Sammanfattning av evenemangsserien ”Europa är vi”
Under hösten 2021 och under början av 2022 reste finländska ministrar runt i landet för att lyssna på finländarnas tankar och förhoppningar angående Europas framtid. Evenemangsserien ordnades som en del av konferensen om Europas framtid, och den omfattade sammanlagt 19 evenemang runt om i landet. Synpunkterna från allmänheten förs vidare och blir en del av EU:s överläggningar om vilket slags Europa vi vill bygga upp.
- Sammanfattande rapport om evenemangsserien ”Europa är vi”
- Rapport om det slutliga resultatet om konferensen om Europas framtiden | europa.eu
Teman som väckte mest diskussion
Olika åsikter och synpunkter är utmärkande för medborgardiskussion. Evenemangen var mycket olika till sin karaktär och sina teman, och även antalet deltagare och hur aktiva de var varierade. Därför är det svårt att dra några långtgående slutsatser. Diskussionerna fokuserade emellertid på följande teman:
Klimatförändringen var det tema som diskuterades allra mest. I diskussionerna betonades behovet av en politiksektorsövergripande, konsekvent och ambitiös klimatpolitik såväl inom EU som på global nivå. Förhoppningen var att EU ska vara en global föregångare i klimatfrågor. Den ångest som klimatförändringen ger upphov till, särskilt bland unga, togs upp i flera diskussioner. Även klimatförändringens konsekvenser för säkerheten diskuterades. Samtidigt betonades tron på att vi genom gemensam verksamhet och en ambitiös politik kan begränsa den globala uppvärmningen.
Ekonomiska aspekter och näringspolitiken kopplades ofta till frågan om klimatförändringen. Förhoppningen var att omvandla bekämpning av klimatförändringen till en möjlighet genom att rikta EU-finansiering till forskning, ny teknik och innovation. Det ansågs även viktigt att satsa på humankapital och en övergripande välfärdspolitik. I flera diskussioner betonades dock behovet att beakta vilka effekter klimatåtgärder har på lokala näringar. I synnerhet diskuterades användningen av skogar. Det framfördes också önskemål om att olika regionala utgångspunkter ska beaktas. Till exempel är det svårare att minska personbilstrafiken i glesbygden där distanserna är långa jämfört med städer.
Finländarna vill se EU ytterligare stärka säkerheten och kriståligheten. En särskilt framträdande röd tråd i temadiskussionerna på EU-beredningssektionernas framtidsdag var övergripande förstärkning av EU:s krisberedskap och kristålighet (resiliens). Betydelsen av resiliens har accentuerats ytterligare till följd av covid-19-pandemin. Även traditionell säkerhet och EU:s försvarssamarbete var centrala teman, särskilt i den enkät som gjordes innan ministerturnén körde igång. I diskussionerna betonades en bred säkerhetsuppfattning, inklusive olika hybrid- och cyberhot. Det ansågs emellertid också att den spända världspolitiska situationen har betonat vikten av traditionell hård säkerhet och utveckling av försvarssamarbetet.
EU:s gemensamma värden – såsom demokrati, rättsstatsprincipen, grundläggande rättigheter, jämställdhet och minoriteters rättigheter – togs upp i många diskussioner. I diskussionerna framhävdes EU som en gemenskap byggd på gemensamma värden, som aktivt ska främja och försvara sina värden både inom sitt territorium och i sina yttre förbindelser. Aktuella utmaningar, såsom klimatförändringen, digitalisering, migration och säkerhet, kräver lösningar som överensstämmer med värdena. Minoriteternas ställning måste stärkas och deras röst måste bli hörd i EU-frågor. Som exempel togs bland annat upp sexuella minoriteter och samer.
I flera diskussioner nämndes även behovet av en gemensam migrations- och asylpolitik för EU. Det diskuterades också vilken betydelse laglig migration har för EU:s konkurrenskraft och för minskad arbetskrafts- och kompetensbrist.
Finländarna anser att det är viktigt att medborgarna ges en omfattande möjlighet att bli hörda i EU-frågor, och att det finns många slags kanaler för inflytande där de kan föra fram sina tankar och idéer. Det är viktigt att främja medvetenheten om verktyg för deltagande och påverkan och ytterligare sänka tröskeln för deltagande. I synnerhet unga upplevde att de vill påverka. De hoppades på fler kanaler och sätt för dem att delta och få fram sina budskap på ett naturligt sätt. Förståelse av EU och dess beslutsfattande ska främjas genom att öka öppenheten och göra EU-institutionernas kommunikation tydligare. Även betydelsen av demokratifostran togs upp.
De möjligheter att studera och arbeta inom unionen som EU erbjuder unga ansågs mycket viktiga. Det nya Alma-programmet, vars målgrupp är utsatta unga, ansågs bidra till ökad jämlikhet vad gäller utnyttjandet av dessa möjligheter. De unga fäste även vikt vid psykisk hälsa och önskade att tillgången till mentalvårdstjänster ska bli bättre, också på grund av den ångest som har ökat under pandemitiden.
I diskussionerna önskades även reflektioner kring de frågor där beslutsfattandet bör stanna på den nationella nivån (t.ex. skogspolitik) och i vilka frågor det är klokt att fördjupa EU-samarbetet. Till exempel kan EU:s åtgärder inte ersätta nationell beredskap på hälsosektorn, men de kan stödja den. I diskussionerna riktades uppmärksamhet också till medlemsländernas lika möjligheter i EU:s beslutsfattande. Det påpekades även att man bör diskutera integration och dess riktning mer öppet och strategiskt.
De teman som lyftes fram under evenemangen och i enkätsvaren återspeglar i stor utsträckning resultaten av de senaste Eurobarometerundersökningarna. Även om ekonomiteman inte lyftes fram så starkt under denna diskussionsturné, bör man beakta att det i Finland under 2020 och 2021 fördes en mycket livlig och kritisk medborgardiskussion om EU:s stimulanspaket och upptagande av lån i anknytning till det. I Eurobarometrarna har finländarna oroat sig mer än de övriga européerna över EU-ländernas statsskulder, och för dem är det viktigt att varje medlemsland tar sitt ansvar för sin egen ekonomi och sina skulder. För finländarna är det även viktigt med transparens och en effektiv tillsyn vad gäller användningen av EU-medel samt att de länder som får EU-medel respekterar rättsstatsprincipen, grundläggande fri- och rättigheter och demokrati.
Institutionella frågor väckte inte särskilt intresse under diskussionsturnén. Enligt Eurobarometerundersökningen våren 2021 stöder inte 57 procent av finländarna tanken om överstatliga vallistor i valet till Europaparlamentet.
Vad går evenemangsserien ”Europa är vi” ut på?
Fram till februari 2022 har det ordnats sammanlagt 19 evenemang i olika delar av landet inom ramen för diskussionsturnén. Vid varje evenemang har deltagit en minister. Evenemangen har ordnats i samarbete med bland annat städer, läroanstalter, Dialogpaus-stiftelsen, Finland i Europa rf, Europainformationen, Europaparlamentets kontor i Finland, Europeiska kommissionens representation i Finland och riksdagen.
Evenemangen under turnén har varit öppna för allmänheten, och de har marknadsförts såväl med samarbetsinstanser som i traditionella och sociala medier. Målet har varit att lyfta medborgarna och deras synpunkter i centrum.
Stämningen vid diskussionerna var positiv. Många ansåg det mycket välkommet att få delta i diskussioner om EU:s framtid. Tidvis var det utmanande att nå medborgarna och väcka deras intresse för evenemangen med EU-tema. Pandemin kan ha bidragit till att vissa upplevde det naturligare att svara på de olika enkäterna än att delta i evenemangen.
På en del evenemang tillämpades den så kallade Dialogpausmetoden för att uppmuntra till medborgardiskussion. En del evenemang fokuserade på ett visst tema, men medborgarna har varje gång haft möjligheten att också ta upp andra teman. En del evenemang var tvåspråkiga (finska och svenska). På EU:s nordligaste evenemang i Utsjoki fördes diskussionen på finska och samiska. En del diskussioner tolkades även till teckenspråk. Största delen av evenemangen sändes direkt på webben.
En sammanfattning av alla evenemang har publicerats på konferensens gemensamma webbplattform och på webbplatsen med information om evenemangsserien.
Vad går konferensen om Europas framtid ut på?
Syftet med konferensen om Europas framtid (Conference on the Future of Europe) som inleddes i maj 2021 var att lyfta medborgarna i fokus för framtidsdiskussionen i EU. Utöver de europeiska medborgarpanelerna ordnades det i medlemsländerna även ett flertal olika medborgardiskussioner. Det praktiska genomförandet har varierat enligt nationella särdrag. Medborgarna har även kunnat dela med sig av sina tankar och komma med förslag via konferensens gemensamma webbplattform.
Avsikten är att konferensens plenarförsamling och presidium ska publicera en rapport om de teman som väckt diskussion och om de idéer som medborgarna kommit med på Europadagen den 9 maj 2022. Därefter ska EU-medlemsländerna, Europaparlamentet och Europeiska kommissionen kartlägga konkreta åtgärder för att utveckla EU:s verksamhet.
