Övergångsperioden

Utträdesavtalet innehåller bestämmelser om övergångsperioden (artikel 126–132). Förhandlingarna om EU:s och Storbritanniens framtida relation kan inledas först när Storbritannien lämnat unionen. Därför behövs en övergångsperiod mellan utträdet och den framtida relationen. Övergångsperioden kan endast träda i kraft om utträdesavtalet godkänns.

Enligt avtalet blir Storbritannien ett tredjeland, men under övergångsperioden fortsätter ändå tillämpningen av EU:s gällande lagstiftning, bortsett från några mindre undantag som fastställs i utträdesavtalet. Det ska underlätta för medborgarna och näringslivet att stegvis övergå till den nya relationen.

Huvudregeln är att medborgare och juridiska personer i EU och Storbritannien ska behandlas precis som om Storbritannien fortfarande var EU-medlem.

  • Storbritannien ingår i EU:s inre marknad och tullunionen
  • Landet ska till fullo följa EU-fördragen, EU:s lagstiftning, handelspolitik och internationella avtal
  • EU-rätten ska ha samma rättsverkan som i medlemsstaterna
  • Kommissionens tillsynsbehörighet, EU-domstolarnas domsrätt och EU-organens och myndigheternas befogenheter kvarstår
  • Storbritanniens budgetåtaganden kvarstår oförändrade under övergångsperioden

Som tredjeland är Storbritannien emellertid från och med utträdesdagen utesluten ur EU:s organ, institutioner, ämbetsverk och myndigheter. Under övergångsperioden deltar landet inte längre i EU:s beslutsfattande.

Övergångsperioden inleds den dag utträdesavtalet träder i kraft och tar slut den 31 december 2020. Om det behövs mer tid för förhandlingarna om de framtida förbindelserna är det möjligt att förlänga övergångsperioden en gång på gemensamt beslut av EU och Storbritannien, högst till den 31 december 2022.