Övergångsperioden

Genom utträdesavtalet avvecklades allt samarbete som baserade sig på Storbritanniens medlemskap i EU på ett organiserat sätt. Förhandlingar om de framtida förbindelserna mellan EU och Storbritannien fördes inom varje enskilt politikområde under en övergångsperiod som började när utträdesavtalet trädde i kraft den 1 februari 2020 och löpte ut den 31 december 2020. Bestämmelser om övergångsperioden fanns i artiklarna 126–132 i utträdesavtalet.

Trots Storbritanniens utträde tillämpades EU:s regler även under övergångsperioden. Avsikten var att ge medborgarna och företagen en möjlighet att stegvis övergå till den nya relationen.

Huvudregeln var att Storbritannien under övergångsperioden fortfarande har alla de rättigheter och skyldigheter som medlemsstater har. Medborgare och juridiska personer i EU och Storbritannien behandlades precis som om Storbritannien var EU-medlem.

Under övergångsperioden gällde till exempel följande:

• Storbritannien iakttog till fullo EU:s grundfördrag, EU-lagstiftningen och EU:s internationella avtal samt EU:s handels-, utrikes- och säkerhetspolitik.
• Storbritannien ingick i EU:s inre marknad och tullunionen.
• Den fria rörligheten för varor, tjänster, kapital och människor fortgick mellan EU och Storbritannien.
• Kommissionens tillsynsbehörighet, EU-domstolarnas domsrätt och befogenheterna hos EU:s institutioner och byråer kvarstod.
• Storbritanniens skyldigheter i förhållande till EU:s budget ändrades inte.

Det enda betydande undantaget var att Storbritannien från och med utträdesdagen den 1 februari 2020 var utesluten ur EU:s organ, institutioner och byråer. Detta innebar att Storbritannien under övergångsperioden inte längre deltog i EU:s beslutsfattande.