Utträdesavtalet

Genom utträdesavtalet avvecklades allt samarbete som baserade sig på Storbritanniens medlemskap i EU på ett organiserat sätt. Utträdesavtalet är fortsättningsvis i kraft och det tillämpas parallellt med avtalen om den framtida relationen mellan EU och Storbritannien.

Genom utträdesavtalet fastställdes en övergångsperiod som sträckte sig till utgången av 2020. Under övergångsperioden upprätthöll EU och Storbritannien sin relation som om Storbritannien ännu vore medlem i EU. Det enda betydande undantaget var att Storbritannien under övergångsperioden inte längre deltog i EU:s beslutsfattande, och inte heller i EU-organens verksamhet.

Några av de viktigaste bestämmelserna i utträdesavtalet:

  • Tryggande av förvärvade rättigheter (till exempel uppehållsrätt, rätt att arbeta och rätt till social trygghet under hela livet) för de EU-medborgare och brittiska medborgare som har flyttat till Storbritannien eller ett EU-land före den 1 januari 2021, liksom även för deras familjemedlemmar.
  • Storbritanniens åtagande att ansvara för alla de ekonomiska förbindelser som landet har ingått som EU-medlem.
  • En övergångsperiod som varade till utgången av 2020.
  • Arrangemang för samarbete och undvikande av en hård gräns mellan Irland och Nordirland.
  • Slutförande av de förfaranden som är aktuella i slutet av övergångsperioden (den 31 december 2020) i enlighet med EU-lagstiftningen.

Utträdesavtalet 
Genomgång av artiklarna i utträdesavtalet

Om utträdesavtalet

Utträdesavtalet består av 185 artiklar, tre protokoll och nio bilagor. Det är indelat i sex delar.

1. Första delen med gemensamma bestämmelser (artikel 1–8) gäller framför allt genomförande, tillämpning och tolkning av avtalet.

2. Andra delen, om medborgares rättigheter (artikel 9–39), innehåller bestämmelser som ska skydda EU-medborgares och brittiska medborgares och deras familjemedlemmars ställning och rättigheter enligt EU-rätten.

3. Tredje delen innehåller separationsbestämmelser (artikel 40–125) och har som huvudsyfte att trygga rättssäkerheten så att sådana aktuella förfaranden som baserar sig på tillämpandet av EU-rätten vid utgången av övergångsperioden kan slutföras i enlighet med EU:s lagstiftning. I den tredje delen ingår också särskilda bestämmelser om hur Storbritannien ska lämna Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) under ordnade former.

4. I delen om övergångsperioden (artikel 126–132) finns bestämmelser om övergångsperioden som varade till slutet av 2020.

5. I femte delen, som rör finansiella bestämmelser (artikel 133–157), säkerställs att Storbritannien fullgör de finansiella åtaganden som landet gjort under sitt EU-medlemskap. Här framförs också arrangemang för Storbritanniens deltagande fullt ut i de program som finansieras inom den aktuella fleråriga budgetramen.

6. I den sista delen med institutionella bestämmelser och slutbestämmelser (artikel 158–185) finns regler för hur avtalet ska tolkas och tillämpas enhetligt. Därtill inrättas en gemensam kommitté som ska förvalta avtalet och ett tvistlösningsförfarande.

I protokollet om Irland och Nordirland och i protokollets sju bilagor finns information om bestämmelser som gäller gränsarrangemangen. Genom dessa gränsarrangemang undviker man en hård gräns på Irland och respekterar fredsprocessen utan att EU:s inre marknad äventyras.

Till utträdesavtalet hör också ett protokoll om Förenade konungariket Storbritannien och Nordirlands suveräna basområden i Cypern och ett protokoll om särskilda frågor som rör Gibraltar efter Storbritanniens utträde.

Förhandlingarna om utträdesavtalet

Den 23 juni 2016 hölls det en folkomröstning i Storbritannien om landets EU-medlemskap. Sammanlagt 51,9 av väljarna röstade för att lämna EU.

Storbritannien lämnade in sin anmälan om utträde ur EU den 29 mars 2017. Därmed inleddes de förhandlingar om utträde som avses i artikel 50 i EU-fördraget. Förhandlingarna kunde slutföras den 17 oktober 2019.

Europeiska kommissionen förhandlade på EU:s vägnar under ledning av chefsförhandlare Michel Barnier. Kommissionen utgick i sina förhandlingar med Storbritannien från Europeiska rådets riktlinjer och allmänna rådets närmare förhandlingsdirektiv.

Behandlingen i Finland

Finland företräddes i Europeiska rådet av statsministern och i rådet för allmänna frågor av Europaministern. Med tanke på uppföljningen och styrningen av förhandlingarna inrättades en artikel 50-arbetsgrupp bestående av experter från medlemsstaterna. Arbetsgruppen sammanträdde varje vecka i Bryssel.

I Finland behandlades Storbritanniens utträde vid olika ministerier beroende på vilket verksamhetsområde ärendet föll under. Statsrådets kansli ansvarar för samordningen av Finlands ståndpunkter. Kansliet har överlämnat flera utredningar om ämnet till riksdagen.