Utträdesavtalet

Genom utträdesavtalet avvecklas allt samarbete som baserar sig på Storbritanniens medlemskap i EU på ett organiserat sätt. Avtalet innehåller inga bestämmelser om EU:s och Storbritanniens framtida relation. Genom utträdesavtalet fastställs en övergångsperiod som sträcker sig till utgången av 2020. Under övergångsperioden kommer EU och Storbritannien att upprätthålla sin relation utifrån EU:s nuvarande bestämmelser, som om Storbritannien ännu vore medlem i EU. Det enda betydande undantaget är att Storbritannien under övergångsperioden inte längre deltar i EU:s beslutsfattande, och inte heller i EU-organens verksamhet.

Några av de viktigaste bestämmelserna i utträdesavtalet:

  • Tryggande av förvärvade rättigheter (t.ex. uppehållsrätt, rätt att arbeta och rätt till social trygghet under hela livet) för de EU-medborgare och brittiska medborgare som har flyttat till Storbritannien eller ett EU-land före den 1 januari 2021, liksom även för deras familjemedlemmar.
  • Storbritanniens åtagande att ansvara för alla de ekonomiska förbindelser som landet har ingått som EU-medlem.
  • En övergångsperiod fram till utgången av 2020.
  • Arrangemang för samarbete och undvikande av en hård gräns mellan Irland och Nordirland.
  • Slutförande av de förfaranden som är aktuella i slutet av övergångsperioden (31.12.2020) i enlighet med EU-lagstiftningen.

Utträdesavtalet 

Utträdesavtalets huvudsakliga innehåll

Utträdesavtalet består av 185 artiklar, tre protokoll och nio bilagor. Det är indelat i sex delar.

1. Första delen med gemensamma bestämmelser (artikel 1–8) gäller framför allt avtalets genomförande, tillämpning och tolkning.

2. Andra delen, om medborgares rättigheter (artikel 9–39), innehåller bestämmelser som ska skydda EU-medborgares och brittiska medborgares och deras familjemedlemmars ställning och rättigheter enligt EU-rätten.

3. Tredje delen innehåller separationsbestämmelser (artikel 40–125) och har som huvudsyfte att trygga rättssäkerheten så att sådana aktuella förfaranden som baserar sig på tillämpandet av EU-rätten vid utgången av övergångsperioden kan slutföras i enlighet med EU:s lagstiftning. I den tredje delen ingår också särskilda bestämmelser om hur Storbritannien ska lämna Europeiska atomenergigemenskapen (Euratom) under ordnade former.

4. I den fjärde delen (artikel 126–132) föreskrivs om övergångsperioden, som sträcker sig till utgången av 2020, mellan utträdet och de framtida relationerna. Under övergångsperioden fortsätter tillämpningen av EU:s gällande bestämmelser. Det enda betydande undantaget är att Storbritannien lämnar EU:s organ och institutioner och inte längre deltar i EU:s beslutsfattande.

5. I femte delen, som rör finansiella bestämmelser (artikel 133–157), säkerställs att Storbritannien fullgör de finansiella åtaganden som landet gjort under sitt EU-medlemskap. Här framförs också arrangemang för Storbritanniens deltagande fullt ut i de program som finansieras inom den aktuella fleråriga budgetramen.

6. I den sista delen med institutionella bestämmelser och slutbestämmelser (artikel 158–185) finns regler för hur avtalet ska tolkas och tillämpas enhetligt. Därtill inrättas en gemensam kommitté som ska förvalta avtalet och ett tvistlösningsförfarande. I denna del av avtalet fastställs också att båda parter efter bästa förmåga ska bemöda sig om att avtala om sina framtida förbindelser innan övergångsperioden är till ända.

I ett protokoll om Irland och Nordirland med sju bilagor framförs arrangemang för att undvika en så kallad hård gräns mellan Irland och Nordirland.

Protokollet om Irland och Nordirland

Till utträdesavtalet hör också ett protokoll om Storbritanniens suveräna basområden i Cypern och ett protokoll om särskilda frågor som rör Gibraltar efter Storbritanniens utträde.

Förhandlingarna om utträdesavtalet

Den 23 juni 2016 hölls det en folkomröstning i Storbritannien om landets EU-medlemskap. Sammanlagt 51,9 av väljarna röstade för att lämna EU.

Storbritannien lämnade in sin anmälan om utträde ur EU den 29 mars 2017. Därmed inleddes de förhandlingar om utträde som avses i artikel 50 i EU-fördraget. Förhandlingarna slutfördes den 17 oktober 2019.

Europeiska kommissionen förhandlade på EU:s vägnar under ledning av chefsförhandlare Michel Barnier. Kommissionen utgick i sina förhandlingar med Storbritannien från Europeiska rådets riktlinjer och allmänna rådets närmare förhandlingsdirektiv.

Behandlingen i Finland

Finland företräds i Europeiska rådet av statsministern och i rådet för allmänna frågor av Europaministern. Med tanke på uppföljningen och styrningen av förhandlingarna inrättades en artikel 50-arbetsgrupp bestående av experter från medlemsstaterna. Arbetsgruppen sammanträdde varje vecka i Bryssel.

I Finland behandlas Storbritanniens utträde vid olika ministerier beroende på vilket verksamhetsområde ärendet faller under. Statsrådets kansli ansvarar för samordningen av Finlands ståndpunkter. Kansliet har överlämnat flera utredningar om ämnet till riksdagen.