Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Ensamboende blir allt vanligare i och med att befolkningsstrukturen förändras
Ensamboende har blivit vanligare i Finland, inte bara bland äldre, utan också bland unga och personer i medelåldern. Projektet ”Yksin osana elinkaarta” (YSI) har utifrån olika kvalitativa och kvantitativa material utrett vilken ställning ensamboende personer har i samhället.
Det finns över en miljon ensamboende i Finland, och över 40 procent av alla hushåll är enpersonshushåll. Under de senaste 15 åren har antalet ensamboende personer och andelen enpersonshushåll ökat tydligt. Ökningen i antalet ensamboende personer är en allmäneuropeisk trend, och andelen ensamboende i de övriga nordiska länderna motsvarar andelen i Finland.
Antalet ensamboende personer är större nära stadscentrum. På landsbygden finns det fler ensamboende män än ensamboende kvinnor. Bara en bråkdel bor ensamma en längre tid, i över 20 år, medan majoriteten bor ensamma bara i några år.
Försörjningsproblem eller arbetslöshet i kombination med problem med hälsan eller välbefinnandet är vanligare bland dem som bor ensamma än bland dem som inte gör det. I genomsnitt har social- och hälsovårdstjänsterna nått dem som bor ensamma nästan lika väl som de har nått dem som inte bor ensamma.
Ensamboende fördelas ojämnt
Den förlängda livslängden ökar sannolikheten för ensamboende i något skede av livet. I utredningen konstateras det att ensamboende i Finland fördelas ojämnt såväl regionalt sett som i fråga om individers livsskeden och behov av hjälp. De ensamboende utgör inte en enhetlig grupp som man kan dra generaliserade slutsatser av eller ge entydiga politikrekommendationer om. Det väsentliga är att granska frågan på individnivå, med beaktande av individernas utgångspunkter och förväntningar, och att identifiera de ensamboende personer som mest behöver stöd.
Kostnaderna för boende är höga
De ensamboende har höga boendekostnader och de bor på hyra oftare än andra grupper. De höga boendekostnaderna ses som ett problem. I Finland är andelen ensamboende som lever under fattigdomsgränsen cirka 30 procent, och en stor del av dem som får utkomststöd är ensamboende. Fattigdomen bland dem som bor ensamma kan dock motverkas på samma sätt som fattigdomen bland dem som inte bor ensamma: de primära förmånerna ska räcka till för att täcka levnadskostnaderna. I genomsnitt har ensamboende inte ett samband med en svagare inkomstutveckling.
Finlands miljöcentral, Oxford Research Oy, Näringslivets forskningsinstitut, Befolkningsförbundet och Heikki Hiilamo har gjort utredningen inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017.
Ytterligare information: Emma Terämä, direktör, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 692, [email protected], och Kari Ilmonen, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 0295 163 299, [email protected]