Regeringsformen för Finland 1919

31.3.1917 | Grundlagskommittén börjar bereda konstitutionella reformer

• Den ryska kejsaren tvingas abdikera till följd av den ryska revolutionen. I Finland inleds en diskussion om att utvidga autonomin i förhållande till Ryssland. Lantdagen tillsätter en grundlagskommitté, ledd av professorn i förvaltningsrätt K.J. Ståhlberg, för att bereda omfattande konstitutionella reformer.

3.10.1917 | Grundlagskommittén föreslår för första gången att Finland ska införa ett republikanskt statsskick

• Grundlagskommittén ledd av Ståhlberg föreslår i sitt betänkande till senaten att Finland ska införa ett republikanskt statsskick.

7.11.1917 | Det statliga bandet mellan Finland och Ryssland bryts

• Bolsjevikerna ledda av V.I. Lenin tar över makten i Sankt Petersburg i november 1917. Finlands senat beslutar att inte erkänna Rysslands nya regering som innehavare av den högsta makten i Finland och anser att det statliga bandet mellan länderna har brutits.

15.11.1917 | Lantdagen förklarar sig vara innehavare av den högsta makten i Finland

• Lantdagen godkänner som en tillfällig lösning att tre riksföreståndare väljs till uppdraget som statsöverhuvud. Valet av tre riksföreståndare misslyckas och lantdagen förklarar sig vara innehavare av den högsta makten.

6.12.1917 | Lantdagen antar Finlands självständighetsförklaring

• Lantdagen antar den självständighetsförklaring som Finlands senat upprättat till Finlands folk och som överlämnats till lantdagen den 4 december 1917. Enligt självständighetsförklaringen hör den högsta statsmakten i Finland till lantdagen och senaten.

31.12.1917 | Ryssland erkänner Finlands självständighet

• Rådsryssland godkänner Finlands självständighetsförklaring. Ryssland, Frankrike, Sverige och Tyskland erkänner Finlands självständighet den 4 januari 2018.

27.1–15.5.1918 | Finska inbördeskriget

• Flera aktörer intar rollen som innehavare av den högsta makten under kriget. Arbetarnas generalråd är officiellt det högsta beslutande organet i det röda Finland, som leds från Helsingfors. Regeringen i det röda Finland kallas folkkommissariatet. Den så kallade Vasasenaten är verksam i Vasa från den 29 januari till den 3 maj 1918, först under ledning av Heikki Renvall och därefter P.E. Svinhufvud. I slutet av kriget, i maj 1918, är också en annan senat verksam i Helsingfors i några veckor, först under ledning av Kyösti Kallio och därefter E.N. Setälä. Lantdagen sammanträder inte under kriget trots att den formellt innehar den högsta makten.

18.5.1918 | Lantdagen utser senatens ordförande Svinhufvud till riksföreståndare

• Lantdagen sammanträder för första gången i maj utan företrädare för vänstern. Som mest har den decimerade, eller så kallade stympade lantdagen, 111 ledamöter som blivit invalda vid lantdagsvalet 1917. Lantdagen utser senatens ordförande P.E. Svinhufvud till riksföreståndare, det vill säga innehavare av den högsta statsmakten. J.K. Paasikivi bildar den nya senaten.

9.10.1918 | Lantdagen väljer en kung för Finland

• Lantdagen väljer med stöd av regeringsformen från 1772 den tyske prinsen Fredrik Karl av Hessen till kung av Finland. Kungaprojektet, som förespråkas av Svinhufvud ja Paasikivi, strandar då Fredrik Karl vägrar att ta emot kronan i och med Tysklands förlust i första världskriget i november 1918.

4.12.1918 | Det första kommunalvalet inleds

• Den 16 november 1917 stadfäster lantdagen en lag om demokratiska kommunalval. Det första valet med allmän och lika rösträtt i det självständiga Finland förrättas i december 1918. Valet skapar en grund för demokrati och stabilare förhållanden i samhället.

12.12.1918 | C.G.E. Mannerheim blir riksföreståndare

• Efter att Svinhufvud begärt avsked från sin post som riksföreståndare utser lantdagen C.G.E. Mannerheim till ny riksföreståndare. I december fattar senaten under ledning av riksföreståndare Mannerheim beslut om att ordna riksdagsval våren 1919 för att få till stånd en fulltalig riksdag.

1.3 och 3.3.1919 | Riksdagsval

• Det första riksdagsvalet i det självständiga Finland förrättas.

4.4.1919 | Riksdagen inleder sitt arbete

• Riksdagen inleder sitt arbete i fulltalig sammansättning för första gången sedan januari 1918. 

6.5 och 7.5.1919 | Storbritannien och Förenta staterna erkänner Finlands självständighet

• Erkännandena av Finlands självständighet i samband med fredsförhandlingarna efter första världskriget är betydande med tanke på Finlands internationella ställning.

21.6.1919 | Riksdagen antar den republikanska regeringsformen

• Den nya regeringsformen ersätter regeringsformen från 1772 och förenings- och säkerhetsakten från 1789. Regeringsformen tillsammans med lantdagsordningen från 1906 skapar en hållbar grund för demokrati.

17.7.1919 | Riksföreståndare Mannerheim stadfäster regeringsformen för Finland

• Finlands nya republikanska grundlag träder i kraft efter att riksföreståndare Mannerheim stadfäst den. Posten som riksföreståndare upphör att existera efter att Finland får en president.

25.7.1919 | Republiken Finlands första president väljs 

• Republikens första president väljs av riksdagen med stöd av den nya regeringsformen. Riksdagen väljer K.J. Ståhlberg till president med 143 röster. Mannerheim får 50 röster.

Hösten 1919

• Riksdagen behandlar och godkänner för första gången en statsbudget för följande år. Den nya regeringsformen tillförsäkrar riksdagen en stark beslutanderätt såväl i fråga om statsbudgeten som i fråga om beskattning och upplåning.

6.12.1919 | Självständighetsdagen

• Två år efter självständighetsförklaringen börjar den finska statens förvaltningssystem att stabiliseras och Finland firar för första gången sin självständighetsdag som en republikansk stat. Statsrådet beslutar att självständigheten firas den 6 december. Självständighetsdagens festmottagning ordnas för första gången på Presidentens slott.

Finland och Rådsryssland undertecknar fredsfördraget i Dorpat i oktober 1920. Fredsfördraget fastställer gränsen mellan Finland och Rådsryssland och avslutar det krigstillstånd som rått mellan länderna sedan inbördeskriget.

I december 1920 blir Finland medlem av Nationernas förbund. Över hälften av världens stater, närmare bestämt 35 stycken, har erkänt Finlands självständighet. I Helsingfors finns 13 olika länders beskickningar. Även Finland har 13 beskickningar i utlandet, två av dem utanför Europa i Washington och i Tokyo.