Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Statsminister Antti Rinnes tal vid Europaparlamentet, 17 juli 2019

statsrådets kommunikationsavdelning
Utgivningsdatum 17.7.2019 11.18
Tal

Bästa Europaparlamentets talman,
Europeiska kommissionens ordförande,
bästa ledamöter

 

Det gläder mig att få stå här inför er i dag.

Först vill jag ta tillfället i akt och gratulera er, ärade ledamöter, för er framgång i vårens Europaparlamentsval.

Som företrädare för Finlands ordförandeskap i Europeiska unionens råd vill jag framhålla mitt fulla engagemang för det konstruktiva samarbetet mellan rådet och Europaparlamentet.
 

Därför kommer vår Europaminister Tytti Tuppurainen att vara närvarande som representant för rådet under parlamentets plenum.
 

Herr talman

Grunden för Europeiska unionen lades i en splittrad krigsdrabbad världsdel.

Grundarna av vår union delade en gemensam vision och tro på framtiden.
 

Människorna drömde om och hade förväntningar om fred och stabilitet i hela världsdelen. De önskade med andra ord ett enat Europa.

Under flera decennier har EU nu lyckats leva upp till dessa förväntningar.

Samarbetet har fördjupats efter hand när medlemsstaterna har insett att vi är starkare tillsammans.
Ingen annanstans i världen finns det något som kan jämföras med detta unika samarbete mellan nationer.
 

Herr talman

”Unik” är utan tvivel det rätta ordet för att beskriva Europeiska unionens historia.

För bara 30 år sedan var vår världsdel uppdelad av murar och taggtråd.

Sedan dess har en hel generation växt upp utan att någonsin ha upplevt annat än fri rörlighet över gränserna.

Vår världsdel, som har genomlevt krigets fasor, diktatorer och folkmord, är i dag den kraftfullaste försvararen av demokrati, de mänskliga rättigheterna och fred i världen.

EU är ett levande exempel på hur vi kan lära oss av det förflutna. Att fred övervinner krig. Att hopp är starkare än misströstan.

Som ett erkännande för denna unika historia tilldelades Europeiska unionen Nobels fredspris 2012.

Kanske priset också var avsett som en påminnelse för oss: Vi ska upprätthålla freden, men samtidigt är det vår skyldighet gå nya utmaningar till mötes.

För EU är denna unika historia en källa till stolthet. Men, som jag sade tidigare, följer också ett stort ansvar med denna stolthet i och med att nya förväntningar riktas mot EU.
 

Herr talman

Upprätthållandet av stabilitet och fred är fortfarande en av EU:s kärnuppgifter, men i dag har vi också många andra stora utmaningar att svara på.

Vi har alla sett hut EU:s grundläggande värderingar – rättsstatsprincipen, de mänskliga rättigheterna, jämlikhet och demokrati – utmanas.

Europas ekonomiska tillväxt har saktat ner. Det leder inte bara till växande arbetslöshet och ojämlikhet, utan banar också väg för populism och extremism.

I detta hänseende måste vi finna långsiktiga och heltäckande lösningar när det gäller migrationen.

EU:s sammanhållning har satts på prov och prövas alltjämt i och med Storbritanniens planerade utträde.

Vi tror att det är bättre att söka svar på komplicerade frågor tillsammans än ensam.
 


Herr talman

Det här är Finlands tredje ordförandeskap i rådet.

Mycket har förändrats sedan våra tidigare ordförandeskap 1999 och 2006. Men vissa omständigheter består.

En av dem är Finlands pragmatism i rollen som ordförande i rådet.

En annan är det nära förhållandet mellan ordförandeskapet och Europaparlamentet.

I Finland spelar riksdagen en viktig roll i allt EU-beslutsfattande. Riksdagen har rätt, och skyldighet, att uttrycka sina synpunkter i EU-ärenden som faller inom dess beslutanderätt. Vi har funnit riksdagens aktiva engagemang och den kontinuerliga dialogen mellan regering och riksdag mycket nyttig.
 

Inom EU har vi nu en möjlighet att bygga upp nära, pragmatiska och framsynta relationer mellan EU:s institutioner.

Jag tror att vi kan uppnå detta och leva upp till våra medborgares förväntningar genom att axla ledarrollen och ta tag i de utmaningar vi står inför.

 

Herr talman

Finland har precis tagit över EU-ordförandeskapet och i den rollen har vi en möjlighet att påverka EU:s framtid.

Den framtiden bör vara socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbar. Sloganen för vårt ordförandeskap uttrycker detta mål kort och koncist: Ett hållbart Europa – en hållbar framtid.

Till våra prioriteringar hör:

1. att stärka EU:s ställning som global klimatledare

2. att stärka de gemensamma värdena och rättsstatsprincipen

3. ett göra EU till en union med bättre konkurrenskraft och social inkludering

4. att trygga medborgarnas övergripande säkerhet


Herr talman


En av de viktigaste prioriteringarna under Finlands EU-ordförandeskap är att stärka EU:s globala ledarskap i klimatfrågor.

Vi har redan de mest ambitiösa målen bland de industrialiserade ekonomierna och vi har bindande lagstiftning för att säkerställa att vi uppfyller våra åtaganden.

Men det räcker inte.

För Europeiska unionen innebär klimatledarskapet att vi ska uppnå klimatneutralitet före 2050.

Vi satsar på att före utgången av 2019 nå en överenskommelse om huvudelementen i denna plan.

Eftersom de nödvändiga åtgärderna berör alla samhällsområden måste åtgärderna mot klimatförändringen genomföras på ett socialt hållbart sätt.

Vi måste till exempel höja sysselsättningen med hjälp av bioekonomi och cirkulär ekonomi.

På detta sätt kan vi göra EU till världens mest konkurrenskraftiga och socialt inkluderande koldioxidsnåla ekonomi.
 

Herr talman

Europeiska unionen är först och främst en värdegemenskap. Den är inte en affär där vi kan gå in och välja en liten bit yttrandefrihet och mänskliga rättigheter men välja bort pressfriheten och de oberoende domstolarna. Så fungerar det inte i västerländsk demokrati.

Mänskliga rättigheter, frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstatsprincipen är alla värderingar som EU-länderna förbinder sig till som en del av sitt medlemskap.

Dessa värderingar hör ihop. De är hörnstenarna i all EU:s verksamhet.

Men de är inte bara värderingar, de är också en europeisk realitet. Och tack vare dessa värderingar är europeiska samhällen är tryggare, stabilare och mer välmående än samhällen någon annanstans.

Vi européer vet bättre än någon annan vad som händer om vi förlorar greppet om dessa värderingar.


För Finland faller det sig helt naturligt att de gemensamma värderingarna och rättsstatsprincipen ligger högt på vår ordförandeskapsagenda. Vi ser framemot att arbeta tillsammans med Europaparlamentet kring dessa frågor.

Som vissa av er kanske vet kom den första europeiska ombudsmannen, Jacob Söderman, från Finland.

Under vårt första ordförandeskap 1999 enades EU-ledarna om gemensamma prioriteringar för området rättsliga och inrikes frågor.

Vi hade också ett nära samarbete med parlamentet kring Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.

Respekten för rättsstaten handlar inte bara om att skydda våra medborgares rättigheter. Det handlar också om EU:s funktionsduglighet och trovärdighet.
 

Vi har ett positivt och konstruktivt grepp.

Finland vill förbättra och stärka EU:s verktyg till stöd för rättsstatsprincipen och se till att olika aktörer samarbetar. Målet är att hitta bättre och effektivare sätt att säkerställa att medlemsländerna respekterar EU:s gemensamma värden samt att förebygga eventuella problem.

Rättsstatsdialogen i rådet kommer att utvärderas och utvecklas så att den blir mer strukturerad och resultatorienterad.

Vi måste också fortsätta diskutera hur vi kan skapa en tätare koppling mellan mottagande av EU-medel och respekt för rättsstatsprincipen. Vår avsikt är att skapa en balanserad och effektiv mekanism som kopplar EU-finansieringen till efterlevnaden av rättsstatsprincipen.

 

Herr talman

Den inre marknaden fungerar inte utan de centrala principerna om fri rörlighet för människor, varor, tjänster och kapital.

Den inre marknaden, den regelbaserade frihandeln och ett aktuellt högklassigt regelverk i kombination med en modern syn på industripolitik säkerställer EU:s gemensamma konkurrenskraft.

Det bör utarbetas en positiv och övergripande långsiktig EU-strategi för hållbar tillväxt.

Rådet, parlamentet och kommissionen kan bygga vidare på de resultat som nåddes inom den digitala ekonomin under den föregående perioden.

Fokus ska ligga på att övergripande utnyttja forskning, utveckling, innovation och tjänster samt digitalisering.

En aktiv industripolitik och utveckling av tjänstesektorn och den digitala ekonomin lägger grunden för framtidens ekonomi.
 

Välfärd och ekonomisk politik går tydligt hand i hand.

EU fungerar bäst när vi satsar på att öka människornas välbefinnande och säkerhet och minska ojämlikheten.

EU skapar hållbar tillväxt genom att värna om kompetens och utbildning, regional och social rättvisa samt jämställdhet mellan könen.

Den inre marknaden, som utgör Europeiska unionens kärna, bör bemöta alla arbetstagare rättvist.

Därför kommer Finland under sitt EU-ordförandeskap att lyfta fram den sociala dimensionen inom EU och satsa på utbildning och kompetens.

Vi är medvetna om att nya sysselsättningsformer och den globala konkurrensen skapar nya behov.

Vårt mål bör vara att europeisk utbildning och forskning ska ligga i världstoppen.

Med tanke på detta måste vi öka studerandeutbytet och andra former av samarbete mellan läroinrättningar.

Vi bör också kartlägga möjligheterna att inrätta ett nätverksbaserat europeiskt superuniversitet med utgångspunkt i det befintliga initiativet om Europauniversitet, och vi behöver ett betydligt starkare Erasmusprogram.

 

Herr talman

Endast genom att samarbeta kan vi slå vakt om europeiska värden och intressen.

EU bör sträva efter att vara en global ledare i värdefrågor och stödja en regelbaserad handel.

Vi är också övertygade om att det är av största vikt att vi stöder stabilitet och utveckling i Afrika för att vi ska kunna tackla utmaningarna med klimatförändringen, befolkningsökningen och migrationshanteringen.

Jag vill tacka ordförande Juncker och kommissionen för utmärkt arbete med partnerskapet mellan EU och Afrika.

Under Finlands EU-ordförandeskap kommer vi att arbeta för att EU–Afrika-partnerskapet ska bli jämlikare, på ett sätt som gagnar bägge parter.

EU-medborgarna förväntar sig samtidigt att EU ska värna om deras säkerhet, och det bör ske på ett samlat sätt.

Det innebär att vi måste föra försvarssamarbetet framåt.

Digital säkerhet och motverkande av hybridhot, såsom desinformation, blir också allt viktigare.

Under Finlands EU-ordförandeskap är målet att bekämpa hybridhot ytterligare och öka samhällenas resiliens.

Vi kommer att organisera arbetet inom rådet så att vi kan höja medvetenheten om och förståelsen för vad som kan och bör göras genom samarbete.

 

Herr talman

Den fleråriga budgetramen är en av de mest betydande frågorna under Finlands EU-ordförandeskap.

Jag vill tacka kommissionen för det välbalanserade förslaget om hur budgetramen kan ses över.

Vi måste verkligen hitta en balanserad lösning.

Denna lösning ska ge uttryck för dels nya prioriteringar, dels traditionell politik som bidrar till de gemensamma europeiska målen.

Det hjälper oss att möta förväntningarna på EU och tackla de utmaningar jag nämnde tidigare.

Vi ska bidra till processen så att rådet kan fatta beslut om den fleråriga budgetramen före utgången av året.

Det är också här viktigt att samarbetet med Europaparlamentet är välfungerande.

 

Herr talman

När det är svåra tider sägs det ofta att EU borde agera snabbt.

Vi anser att EU bör inta en starkare roll som global ledare i klimatfrågor. Vi ska också stärka de gemensamma värdena och rättsstatsprincipen och skapa ett mer konkurrenskraftigt EU med social inkludering samt genomgående slå vakt om EU-medborgarnas säkerhet.

Jag tror att vi kan infria dessa förväntningar om vi bedriver nära samarbete med Europaparlamentet.


Tack!

Antti Rinne