Finland ser över den sociala tryggheten

Reformen Social trygghet 2030 ska ge beslutsfattarna en övergripande bild av reformbehoven och alternativen inom den sociala tryggheten och grundskyddet. I arbetet söks en riktning för framtidens lösningar för social trygghet och beslut som ska fattas under följande regeringsperioder står i fokus.

Målet är att finna riktlinjer för en grundlig reform av den sociala tryggheten så att var och en kan lita på ett fungerande och rättvist system då livssituationen förändras. Det viktigaste är att det alltid ska vara mer lönsamt att arbeta än att låta bli att utnyttja ett arbetstillfälle.

Arbetsredskapet för detta är alternativkartan Social trygghet 2030 som bereds av statsrådets kanslis projekt Toimi. I projektet finns företrädare för både expertisen inom området och parlamentariskt beslutsfattande. I arbetet deltar alla riksdagspartier. Fenomenorientering som tillvägagångssätt främjar frågan som är invecklad och förvaltningsövergripande.

Den första versionen av alternativkartan 2030 publicerades i maj 2018 och arbetet med den fortsätter genom öppen dialog, produktion av faktauppgifter och genom att dela reflektioner. Projektet Toimi överlämnar alternativkartan Social trygghet 2030 till regeringen i februari 2019.

Alternativen är i korthet:

1 Familj och arbete. Betonar familjens och arbetets roll i den grundläggande försörjningen. Målet är att förenkla och förtydliga grundtryggheten i olika livssituationer och trygga den grundläggande försörjningen då man inte har rätt till arbets- eller försäkringsbaserad trygghet.
2 Arbete och deltagande. Uppmuntrar till sysselsättning och utveckling av kompetens. Det viktiga är en övergripande revidering av den arbetsföra befolkningens sociala trygghet och tjänster. Att öka arbetet och kompetensen bekämpar marginalisering och arbetslöshet i arbetets brytningsskede.
3 Deltagande och egna val. Ett alternativ som uppmuntrar till deltagande och möjliggör fritt val. Alla är garanterade ett tydligt grundtrygghetsnät då formerna och betydelsen av arbete ändras.

Alternativkartan (på finska)

Vid sidan av alternativen producerar projektet Toimi information om social trygghet och grundtrygghet i en sammanfattad och visuell form som stöd för beslutsfattandet och som inspiration för den samhälleliga dialogen.

Materialbanken (på finska)

Varför är vår sociala trygghet så splittrad?

Den finländska sociala tryggheten har utformats genom många sociala innovationer. Separata system har tillkommit efterhand och i grunden är de ännu ursprungliga. Detta har medfört en komplex social trygghet där delarna inte fungerar som helhet.

Social trygghet 2030 - vad strävar vi efter

Den historiska bakgrunden till den finländska sociala tryggheten utgörs av hjälparbete som bygger på välgörenhet, församlingsarbete och kommunernas fattigvård som inleddes under den senare delen av 1800-talet. De första stegen utöver skyddet under nödåren var arbetarskyddet, folkpensionen och barnskyddet. Efter andra världskriget betonades ett tänkesätt som lyfte fram gemensamt ansvar, rättvisa och social trygghet. Mödravården och barnbidragen samt vården av krigsinvalider var de första stegen, och den moderna sociala tryggheten tog form i och med arbetspensionen och sjukförsäkringen. 

På 1970-talet kompletterades välfärdsstaten med flera tjänster. Efter detta ökade kommunernas socialtjänster, utkomstskydd och andra inkomstöverföringar tills det under 1900-talets lågkonjunktur gjordes nedskärningar.

100 år av social och hälsopolitik

Varför måste reformen av den sociala tryggheten ske nu?

I arbetslivet syns redan nu föränderlighet och projektkaraktär, och de allt mångsidigare formerna för utförande av arbete kommer att öka kraftigt i framtiden. Den nuvarande sociala tryggheten har planerats med tanke på mycket mer bestående livssituationer. Till exempel korttidsarbete borde för den som utför det alltid vara ett mer lockande alternativ än att inte arbeta alls, men så är inte alltid fallet. I takt med förändringarna i åldersstrukturen förändras försörjningskvoten och behovet av tjänster ökar betydligt redan i en nära framtid. Detta måste beaktas i den sociala tryggheten som helhet.

Ett omfattande revideringsarbete är realistiskt nu då teknologins utveckling kontinuerligt ger nya möjligheter till användning av information och smidigare ärenden. Till exempel kommer ett nationellt inkomstregister stegvis att tas i bruk från och med 2019. Ur registret kan fås uppdaterade uppgifter om utbetalda löner och förmåner.

Läs mer om inkomstregistret (på finska)

Social trygghet i dagens Finland

Finland har ca 5,5 miljoner invånare. År 2016 uppgick utgifterna för social trygghet till sammanlagt cirka 69,1 miljarder euro. I förhållande till bruttonationalprodukten är det cirka 32 procent och något över EU-ländernas medeltal.

Till de totala sociala utgifterna räknas bland annat pensions-, sjuk- och arbetslöshetsförsäkring samt offentligt finansierade kostnader för social- och hälsovårdstjänster. I Finland får cirka 1,5 miljoner människor pension. Årligen betalas nästan fyra miljarder euro i sjukförsäkringsersättningar varav läkemedelsersättningar utgör cirka 40 procent. Sjukdagpenning lyfts av cirka 280 000 personer per år och föräldradagpenning av cirka 150 000 pappor och mammor.  Statens utgifter för utkomstskyddet är cirka 5 miljarder euro per år.

De viktigaste förmånerna inom den sociala tryggheten (på finska)
Ekonomin inom social-, hälso- och sjukvården
Uppgifter om projektet finns i statsrådets projektfönster (på finska)