Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna
Media

Isabella Paju: EU:s inre marknad hjälper oss att återhämta oss från coronakrisen

Arbets- och näringsministeriet 26.5.2020 13.23
Yleinen
Publicerad på svenska 27.5.2020 kl. 8.51
Isabella Paju: EU:s inre marknad hjälper oss att återhämta oss från coronakrisen

Coronakrisen har visat vilken betydelse EU:s inre marknad har för medborgare och företag. En fungerande inre marknad behövs också för den ekonomiska återhämtningen och för att skapa tillväxt på lång sikt.

Syftet med den gemensamma inre marknaden är att se till att varor, tjänster, människor och kapital rör sig inom unionen, så att till exempel konsumenter kan åtnjuta ett bredare urval och arbetstagare har bättre arbetsmöjligheter.

Under coronakrisen har den inre marknaden i huvudsak fungerat bra och flexibelt, även om det i början av krisen upptäcktes vissa störningar i leveranskedjorna för varor. Europeiska kommissionen har löst problemet på varumarknaden i gott samarbete med medlemsstaterna. Coronakrisen har haft en betydande inverkan på den fria rörligheten för tjänster och arbetskraft i och med att medlemsstaterna har stängt sina gränser.

Medlemsstaterna funderar nu på hur den inre marknadens funktion kan stärkas ytterligare och därmed påskynda den ekonomiska återhämtningen efter krisen. Den 27 maj offentliggör kommissionen en återhämtningsplan för EU med förslag till åtgärder för att stimulera EU:s ekonomi efter krisen. Att förbättra den inre marknadens funktion och stärka den digitala ekonomin kommer att ha en central roll i planen.

En effektivare rörlighet för tjänster skulle öka EU:s inkomster

Enligt Europaparlamentets undersökning skulle förbättringar av den inre marknaden för industriprodukter kunna öka EU:s ekonomi med 1,2–1,7 procent av EU:s bruttonationalprodukt, dvs. med 183–269 miljarder euro. Avskaffandet av de nuvarande hindren på tjänstemarknaden kan å sin sida öka EU:s ekonomi med 2 procent av bruttonationalprodukten, dvs. med 297 miljarder euro per år. Tjänsternas andel av handeln inom EU är fortfarande endast cirka 20 procent.  Det är uppenbart att det på lång sikt krävs åtgärder för att förbättra rörligheten för varor, särskilt tjänster, för att säkerställa EU:s konkurrenskraft och tillväxt.

Hindren för den inre marknaden kan hänföra sig till lagstiftningen, men ofta kan detta bero på att de nationella myndigheterna i medlemsstaterna har en brokig praxis, t.ex. när det gäller tillståndsförfaranden i samband med företagsverksamhet. Enligt kommissionens meddelanden från mars kommer kommissionen att ta itu med hindren för den inre marknaden och stärka efterlevnaden av EU-lagstiftningen. Kommissionen betonar att en fördjupad inre marknad är en gemensam uppgift för medlemsstaterna och EU.

En fungerande inre marknad är till fördel för exportdrivna länder som Finland, och Finland anser därför att det är viktigt att man ingriper i hindren för den inre marknaden och stärker genomförandet av de nuvarande reglerna för den inre marknaden.

Även coronakrisen har visat att varken medlemsstaterna eller kommissionen ensamma kan se till att den inre marknaden fungerar. Alla måste se till att varor och tjänster rör sig, och eventuella problem måste lösas systematiskt tillsammans. Den inre marknaden är ett skydd i kristider, men bidrar också till att stärka konkurrenskraften för EU:s industri på lång sikt.

Isabella Paju

specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet

Yleinen