Hoppa till innehåll
Statsrådet och ministerierna Media

Regeringen enades om den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2021

FinansministerietStatsrådets kommunikationsavdelning
25.5.2021 10.12 | Publicerad på svenska 25.5.2021 kl. 13.02
Pressmeddelande 333/2021
Bild: den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2021

Den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2021 syftar till att påskynda tillväxt, tidigarelägga investeringar, svara på de utgiftsbehov som coronapandemin orsakar och lindra de olägenheter som coronavirusläget orsakar företag samt barn och unga. Genom tilläggsbudgeten sätter man också igång reformer och investeringar inom ramen för EU:s återhämtningsinstrument.

I tilläggsbudgetpropositionen föreslås anslagsökningar på sammanlagt cirka 2,2 miljarder euro för 2021. En betydande del av anslagsökningarna föranleds av behov av borgen och kapitalisering.

Regeringen behandlade tilläggsbudgeten vid sin överläggning måndagen den 24 maj. Tilläggsbudgeten överlämnas till riksdagen torsdagen den 27 maj.    

Finansieringen av investeringar tidigareläggs

Vissa investeringar som regeringen redan tidigare beslutat om ska enligt tilläggsbudgetpropositionen tidigareläggas till 2021.
 
Under anslagsposten för anskaffning av luft- och bevakningsfarkoster för Gränsbevakningsväsendet föreslås 120 miljoner euro för anskaffning av utsjöbevakningsfartyg.

Ägarstyrningen av Finlands Malmförädling Ab överförs från arbets- och näringsministeriet till statsrådets kansli från och med den 1 juni. I samband med överföringen överförs och ombudgeteras sammanlagt 420 miljoner euro från arbets- och näringsministeriet till statsrådets kansli. 

För IKT-ändringskostnader i samband med social- och hälsovårdsreformen föreslås 50 miljoner euro redan under 2021. 

För slutkostnaderna för projektet för ombyggnad och renovering av Helsingfors Olympiastadion föreslås ett tillägg på 37,9 miljoner euro. De totala kostnaderna för projektet uppgår till uppskattningsvis 337 miljoner euro, varav staten och Helsingfors stad står för lika stora andelar. 

I tilläggsbudgeten bereder man sig också på att betala sammanlagt 91,65 miljoner euro i utgifter som föranleds av åtgärder som finansieras med återhämtningsinstrumentet till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Hela beloppet finansieras av Europeiska unionen.

För stöd till last- och passagerarfartygsrederier för bedrivande av trafik föreslås 23,15 miljoner euro. Dessutom föreslås 22,8 miljoner euro för köp av offentlig persontrafik i stora och medelstora stadsregioner samt inom regional och lokal trafik och 11 miljoner euro för köp av persontågstrafik på grund av att coronavirusläget har dragit ut på tiden. 

För nya trafikprojekt, det vill säga projektet Digirata, elektrifieringen av banavsnittet Laurila–Torneå–Haparanda samt förnyandet av Rävsundsbron och Hessundsbron på landsväg 180, föreslås en fullmakt på sammanlagt 268 miljoner euro. Dessutom föreslås det att fullmakten för  förbättringen av banan Kouvola–Kotka/Fredrikshamn höjs med 33,5 miljoner euro. Därtill tidigareläggs finansieringen av basunderhållet av transportinfrastrukturen med 50 miljoner euro från 2022 till 2021.  

Det föreslås att 650 miljoner euro överförs till statsgarantifonden för kapitalisering av Finnvera Abp:s exportgaranti- och specialborgensverksamhet. 

För kapitalisering av Suomen Kaasuverkko Oy föreslås 257 miljoner euro. Anslaget är avsett att användas som en investering i form av eget kapital för att finansiera återbetalningen av Suomen Kaasuverkko Oy:s banklån. 

För anskaffning av ny vagnmateriel till stommen i nattågstrafiken reserveras en fullmakt på 40 miljoner euro, och fullmakten för batterivärdekedjan ökas med 40 miljoner euro. För genomförandet av tillväxtstrategin för hälsobranschen och fullmakten för stöd till vaccinekosystemet anvisas ett tillägg på 6 miljoner euro.

För ersättning för renskador orsakade av snöförhållandena vintern 2019–2020 reserveras 6 miljoner euro. I syfte att påskynda återhämtningen och investeringarna inom fiskerinäringen utvidgas användningen av de anslag som tidigare anvisats för coronaåtgärder.

För förlängning av rätten till arbetsmarknadsstöd för företagare mellan den 1 juli och den 30 september föreslås 48 miljoner euro. Dessutom föreslås 13 miljoner euro för förlängning av höjningen av det skyddade beloppet *) av utkomstskyddet för arbetslösa för samma period.

Ändringar i inkomstposten 

Det föreslås att inkomstposten sänks med sammanlagt 185 miljoner euro. Därtill föreslås det att kalkylen över skatteinkomster sänks med sammanlagt 235 miljoner euro. Kalkylen över skatteinkomster försvagas särskilt av att prognosen för förvärvs- och kapitalskatteinkomster sjönk med 87 miljoner euro, vilket i huvudsak beror på uppdateringen av källskatteprognosen. Prognosen för arvs- och gåvoskatteinkomsterna har däremot sänkts på grundval av uppgifterna om influtna belopp. Även prognosen för mervärdesskatteinkomsterna är 41 miljoner euro svagare än beräknat. 

Förlängningen till 2021 av det lindrade betalningsarrangemanget sänker också prognosen för förvärvs- och kapitalskatteinkomsterna med 20 miljoner euro och prognosen för samfundsskatteinkomsterna med 5 miljoner euro. På motsvarande sätt har prognosen för energiskatteinkomsterna höjts med 3 miljoner euro på grund av att överföringen av värmepumpar till en förmånligare elskatteklass senareläggs.

Det föreslås att kalkylen över inkomster av blandad natur höjs med 50 miljoner euro. Den viktigaste faktorn bakom förslaget är den tilläggsfinansiering på 50 miljoner euro från återhämtningsinstrumentet till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling som inkluderas i programmet för utveckling av landsbygden i Fastlandsfinland 2014–2020 och som finansieras helt och hållet av EU. 

Satsningar för att stödja barn och unga och för att åtgärda inlärningsunderskottet

I tilläggsbudgetpropositionen föreslås en helhet på sammanlagt 111 miljoner euro för att lindra de skadliga konsekvenserna av coronavirusläget för barn och unga. 

För förskoleundervisning, grundläggande utbildning och småbarnspedagogik föreslås 40 miljoner euro, för gymnasieutbildning 15 miljoner euro, för fritt bildningsarbete 5 miljoner euro och för yrkesutbildning 5 miljoner euro. Dessutom föreslås 4 miljoner euro för finansieringen av högskolorna. Syftet med finansieringen är att jämna ut konsekvenserna av coronavirusläget, till exempel det ökade inlärningsunderskottet och det försämrade välbefinnandet hos studerande. 

För förbättring av tillgången till missbrukartjänster föreslås 23 miljoner euro och för förbättring av mentalvårdstjänsterna 16 miljoner euro. Det föreslås också 3 miljoner euro för helheten av polisens förebyggande verksamhet. 

Utgiftsökningarna till följd av coronapandemin uppgår till nästan 600 miljoner euro 

Tilläggsbudgeten omfattar cirka 590 miljoner euro i utgiftsökningar som direkt följd av coronapandemin. För anskaffning av vaccin mot covid-19 föreslås ett tillägg på sammanlagt 233,5 miljoner euro, vilket huvudsakligen beror på deltagandet i Europeiska unionens gemensamma anskaffning av covid-19-vaccin 2022 och på anskaffningen av partier av vaccin som beaktar olika virusvarianter.

Även för omkostnaderna för Institutet för hälsa och välfärd föreslås ett tillägg på sammanlagt cirka 10 miljoner euro, bland annat för upprätthållandet av covid-19-testkapaciteten och sekvenseringen av nya virusstammar. Dessutom föreslås ett anslag på 1 miljon euro för stärkande av Institutet för hälsa och välfärds grundläggande verksamhet.

Andra utgifter som direkt föranleds av coronapandemin är bland annat kostnaderna för senareläggning av kommunalvalet, kostnaderna för gränskontrollen vid de inre gränserna, stödet för last- och passagerarfartygsrederier, köp av persontågstrafik och köp av kollektivtrafik. 

Det föreslås 200 miljoner euro för att täcka behovet av anslag vid den fjärde ansökningsomgången för kostnadsstöd för företag. Företagarnas rätt till arbetsmarknadsstöd och höjningen av det skyddade beloppet av utkomstskyddet för arbetslösa fortsätter under perioden 1 juli–30 september.

Näringspolitiska och tillväxtstimulerande åtgärder 

I tilläggsbudgeten föreslås flera åtgärder som syftar till att avhjälpa de svårigheter som coronapandemin orsakar företagen. Det totala beloppet för dessa åtgärder uppgår till cirka 1 miljard euro. Ytterligare minskar förlängningen av det lindrade betalningsarrangemanget 2021 statens skatteinkomster med cirka 249 miljoner euro. 

Det föreslås att 650 miljoner euro överförs till statsgarantifonden för kapitalisering av Finnvera Abp:s exportgaranti- och specialborgensverksamhet.

Omvälvningarna inom torvbranschen bemöts

Enligt förslaget ska det reserveras sammanlagt 60 miljoner euro för stödet till torvföretagare. Stödet är avsett för företagare som upphör med verksamheten inom torvbranschen samt för en rättvis övergång. Stödet avsätts inom arbets- och näringsministeriets förvaltningsområde bland annat för ett stödsystem som gäller skrotning av torvföretags maskiner och anordningar, för företagens utvecklingstjänster och utvecklingsunderstöd samt för återsysselsättning och utbildning. Inom jord- och skogsbruksministeriets förvaltningsområde ska stödet riktas till en utredning om fortsatt användning av torvutvinningsområden och till beskogningsstöd. 

Finlands program för hållbar tillväxt inleds

Enligt den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2021 ska det inledas reformer och investeringar i enlighet med EU:s facilitet för återhämtning och resiliens. Det föreslås en anslagsökning på 117 miljoner euro för 2021. Fullmakterna ökar anslagen med 121 miljoner euro efter 2021. Åtgärderna stimulerar forskningen, sysselsättningen och den gröna omställningen samt hjälper att minska den eftersatta vården.

För att genomföra återhämtnings- och resiliensplanen föreslås det allokeringar på sammanlagt cirka 238 miljoner euro (anslag och fullmakter sammanlagt). Av denna summa utgör anslagsökningarna för 2021 cirka 117 miljoner euro. Fullmakterna och anslaget får användas först efter att rådets beslut om systemet för Europeiska unionens egna medel har trätt i kraft.

EU-finansieringen intäktsförs i Finlands budget i takt med att reformerna genomförs. Av finansieringen fås dock 13 procent i förskott. Investeringarna i tilläggsbudgeten motsvarar denna andel.

Finansieringen indelas enligt fyra pelare:

  • den gröna omställningen bidrar till ekonomiska strukturomvandlingar och ett klimatneutralt välfärdssamhälle (pelare 1) 
  • digitaliseringen och dataekonomin förbättrar produktiviteten (pelare 2)
  • sysselsättningsgraden och kunskapsnivån höjs för att påskynda hållbar tillväxt (pelare 3) 
  • tillgången till social- och hälsovårdstjänster förbättras och kostnadseffektiviteten ökas (pelare 4).

För investeringar i den gröna omställningen (pelare 1) reserveras 48,5 miljoner euro. Av denna summa utgör 2021 års anslag 31,4 miljoner euro. Finansiering anvisas för att återanvända och återvinna centrala material och restprodukter från industrin, byte av oljeuppvärmningssystem samt för att främja laddningsinfrastrukturen.  

Enligt förslaget får digitalisering och dataekonomi (pelare 2) sammanlagt 9,5 miljoner euro som ska användas för att bekämpa penningtvätt, främja företagens digitala ekonomi, utveckla bostadsdatasystemet, inleda arbetet med att utveckla digitaliseringen av järnvägstrafiken samt för cybersäkerhet.

För reformer som förbättrar sysselsättningen och kompetensen (pelare 3) föreslås sammanlagt 134,9 miljoner euro. Av denna summa avsätts 30,9 miljoner euro för 2021. De största anslagen går till Finlands Akademi (fullmakt på 45 miljoner euro) för nationella infrastrukturer samt för 
att stimulera nyckelsektorer och förbättra kompetensen. Finansiering reserveras också för att inleda reformer som gäller kontinuerligt lärande samt för att stärka Navigatorernas sektorsövergripande karaktär, vilket stöder unga.

Förnyelsen av näringarna påskyndas av Business Finlands bevillningsfullmakter för nyckelsektorer, lokomotivprojekt och innovativa tillväxtföretag (62 miljoner euro). De sektorer som drabbats av coronakrisen får hjälp av strukturstödet till kreativa branscher och stödet till hållbar turism. 

I den helhet som social- och hälsovårdsreformen utgör (pelare 4) främjas vårdgarantin, digitaliseringen samt minskningen av den eftersatta servicen och vården med sammanlagt 45 miljoner euro 2021. 

I tilläggsbudgeten bereder man sig också på att betala sammanlagt 91,65 miljoner euro i utgifter som föranleds av åtgärder som finansieras med återhämtningsinstrumentet till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling. Hela beloppet finansieras av Europeiska unionen.

Konsekvenser för balansen i statsfinanserna och skuldsättningen

Anslagsökningen i den tredje tilläggsbudgetpropositionen för 2021 är cirka 2,2 miljarder euro och minskningen av inkomsterna cirka 185 miljoner euro. Statens behov av nettoupplåning ökar i år med cirka 2,4 miljarder euro, vilket innebär att statens nettoupplåning beräknas uppgå till cirka 14,4 miljarder euro 2021. I slutet av 2021 beräknas statsskulden uppgå till cirka 139,2 miljarder euro, vilket är ungefär 56 procent av bruttonationalprodukten. 

I samband med budgetpropositionen för 2021 hösten 2020 fastställde regeringen med anledning av coronapandemin att det på grund av det osäkra läget ska göras en extra ramreservering på 500 miljoner euro för 2021. Beloppet ska användas för finanspolitiskt obligatoriska engångsutgifter som följer av pandemin. Det fortsatt svåra coronavirusläget och bland annat restriktionerna och stödåtgärderna har lett till att ramreserveringen har visat sig vara för liten. Ramreserveringen höjs således med 1 350 miljoner euro till sammanlagt 1 850 miljoner euro. Av denna ökning på 1 350 miljoner euro har 650 miljoner euro reserverats för överföring till statsgarantifonden för kapitalisering av Finnvera Abp:s exportgaranti- och specialborgensverksamhet. Summan får inte användas för andra utgifter. Om utgifterna är lägre jämfört med ramen, används skillnaden inte till att öka de övriga utgifterna.

Tilläggsbudgetpropositionen överlämnas till riksdagen vid statsrådets allmänna sammanträde torsdagen den 27 maj med början kl. 10. Därefter kan den läsas på budjetti.vm.fi.


Ytterligare information: 
Joonas Rahkola, statsministerns finanspolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 160 998
Tuomas Vanhanen, finansministerns ekonomipolitiska specialmedarbetare, tfn 0295 530 417

*) Korrigering (i fetstil) 26.5.2021