Statsrådet och ministerierna Media

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Hantering av nationellt invasiva främmande arter

Jord- och skogsbruksministerietMiljöministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 4.6.2020 8.40
Pressmeddelande 388/2020
Blomsterlupinen, foto: Wikimedia

Ett förslag till en plan för hantering av främmande arter har färdigställts. Planen ger riktlinjer för bekämpning och hantering av nationellt invasiva främmande arter. Förslaget till hanteringsplan har beretts av Naturresursinstitutet och Finlands miljöcentral inom ramen för statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet.

I den nationella förteckning över främmande arter som godkändes genom statsrådets förordning i juni 2019 ingår de främmande arter som inte finns med i EU:s förteckning, men som kan anses vara skadliga i Finland. Bland dessa finns till exempel vresros, blomsterlupin, vattenpest, mink och spansk skogssnigel. Sammanlagt omfattar förteckningen 26 främmande arter eller artgrupper.

Med främmande arter avses djur, växter och andra organismer som genom mänsklig verksamhet har spridit sig utanför sitt naturliga utbredningsområde. Spridningen och ökningen av invasiva främmande arter förhindras på grund av att de orsakar skador.

Riktade bekämpningsmetoder

Det effektivaste sättet att bekämpa främmande arter är att helt och hållet förhindra införseln eller spridningen av arterna i nya områden. Om arten har spridit sig i stor utsträckning och det inte är tekniskt möjligt eller ekonomiskt ändamålsenligt att bekämpa eller utrota den, kan man sätta som mål att begränsa beståndet eller förhindra att arten sprider sig till nya områden.

”Målet är att fokusera bekämpningsåtgärderna så att de resulterar i största möjliga nytta”, förklarar Erja Huusela-Veistola, specialforskare vid Naturresursinstitutet, som varit med och tagit fram hanteringsplanen.

I förslaget till plan har man utrett på vilka områden bekämpningen av främmande arter är viktigast och mest brådskande. I planen föreslås hur, var och inom vilken tidsplan invasiva främmande arter ska bekämpas och vilka som är de huvudsakliga ansvars- och samarbetsparterna.

Exempel på åtgärdsförslag:

  • Vresrosen ska i mest brådskande ordning utrotas i de områden som är värdefulla med tanke på naturens mångfald och i närheten av dessa områden, i synnerhet i skärgården och på kusten. Samtidigt ska den bekämpas även i inlandet genom att vresrosbeståndet utrotas och innesluts på offentliga grönområden, gårdar och trädgårdar samt invid vägar.
  • Blomsterlupinen ska bekämpas inom naturskyddsområden, på platser där det förekommer utrotningshotade och nära hotade arter och i närheten av dessa samt i vägmiljö på värdefulla åkerrenar och ängar med stor artrikedom.
  • Vattenpesten ska förhindras att spridas till områden med ett högt naturskyddsvärde, och även destrueringsåtgärderna ska prioriteras här.
  • Minken ska jagas effektivare framför allt i skärgården och i de våtmarker som är viktiga för fågelbestånden samt i häckningsområden för utrotningshotade och missgynnade fåglar samt i vattendrag där det förekommer öring.
  • Den spanska skogssnigeln ska bekämpas med särskild fokus på sådana förekomster därifrån arten lätt sprider sig i naturen. Det gäller att förhindra att arten sprids med plantor, trädgårdsavfall och jordmassor. Arten ska med fördel avlägsnas när den påträffas på gårdar, i trädgårdar och i offentliga områden samt genom att ordna gemensam bekämpning.

Att bekämpa främmande arter är en gemensam angelägenhet för alla

Bekämpning av främmande arter är i första hand markägarens ansvar. Bekämpningen av främmande arter kräver planering och långsiktighet samt samarbete och aktivitet bland medborgarna till exempel i form av talkoarbete. Det lönar sig att vidta bekämpningsåtgärder i ett så tidigt skede som möjligt, eftersom det leder till betydligt mindre skador och kostnader än om arten sprider sig i stor utsträckning. Till exempel bör alla i grannskapet vidta gemensamma bekämpningsåtgärder samtidigt för att effektivt förhindra att arten sprider sig på nytt. Korrekt hantering och förstöring av trädgårdsavfall är särskilt viktig för att främmande arter inte ska sprida sig med avfallet.

I projektet för utbredning, spridningsvägar, risker och kontrollåtgärder för nationellt invasiva främmande arter (FIN-HAVI) utreddes förekomsten av de arter och artgrupper som ingår i förteckningen över nationellt invasiva främmande arter och vilka skador de orsakar samt hur de hanteras i Finland. Projektet genomfördes av Naturresursinstitutet och Finlands Miljöcentral.

Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2019.

Mer information:

Specialforskare Erja Huusela-Veistola, Naturresursinstitutet, tfn 0295 326 148, erja.huusela-veistola(at)luke.fi (FIN-HAVI-projektet)
Specialforskare Lauri Urho, Naturresursinstitutet, tfn 0295 327 258, lauri.urho(at)luke.fi (djur)
Äldre forskare Terhi Ryttäri, Finlands Miljöcentral, tfn 0295 251 585, terhi.ryttari(at)ymparisto.fi (växter)