Hoppa till innehåll
Media
Valtioneuvoston kanslia framsida

Undersökning: Möjligt att bekämpa negativa hälsoeffekter och luftvägsinfektioner på grund av hetta genom nedkylning och tillräcklig ventilation i byggnader

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetmiljöministerietstatsrådets kansli
Utgivningsdatum 19.10.2023 9.09
Pressmeddelande 457/2023
Kuvituskuva: Puhallin rakennuksen katolla
Foto: Eksergia.fi | CC-BY 4.0

Enligt en undersökning som Aalto-universitetet, Institutet för hälsa och välfärd och Filha ry har gjort för statsrådet överhettas byggnader betydligt under en het sommar, vilket avsevärt ökar antalet för tidiga dödsfall och perioder av sjukhusvård. Dessutom kan otillräcklig ventilation öka risken för luftvägsinfektion och den inverkan som infektioner har på hälsan.

I undersökningen Ilmanvaihto- ja jäähdytysjärjestelmien resilienssi lämpöaaltojen ja hengitysinfektioiden suhteen (Ventilations- och kylsystems resiliens i fråga om värmeböljor och luftvägsinfektioner) gjordes beräkningar av värmeböljors inverkan på inomhustemperaturer samt fältmätningar och flödessimuleringar om betydelsen av ventilationsdimensionering i förebyggande av luftvägsinfektioner.  Dessutom bedömdes effekterna av höga temperaturer samt influensa- och COVID-19-virus på incidens av sjukdom och dödlighet.

Möjligt att minska överhettning med hjälp av solskydd och effektivare ventilation

Enligt undersökningen var det kostnadseffektivaste sättet bland de undersökta solskyddslösningarna att montera solskyddsfilmer i befintliga fönster. Att ersätta gamla fönster med nya fönster var kostnadseffektivt med tanke på bekämpning av överhettning endast när fönstren måste förnyas på grund av sitt skick även i övrigt.

I nybyggnadsobjekt var ett effektivt sätt att förebygga överhettning att montera solskyddsfönster på byggnadens solsida.

Effektivisering av ventilationen under sommaren var det mest kostnadseffektiva sättet att minska överhettning i undersökningens alla exempelbyggnader. Om ventilationen inte är utrustad med aktiv nedkylning är dess inverkan på överhettning dock mycket liten.

Allvarliga hälsoproblem till följd av hetta hotar att öka i takt med att klimatet blir varmare och befolkningen åldras

Höga temperaturer under sommaren utgör i Finland en hälsorisk särskilt för personer över 65 år och för långtidssjuka. Värmeböljor medför en betydande mängd allvarliga hälsoproblem redan i dagens klimat.

Om det klimatscenario som för närvarande anses mest sannolikt skulle förverkligas, skulle jordens medeltemperatur fram till sekelskiftet uppskattningsvis vara 2,7 °C högre än före industrialiseringen. Då skulle höga temperaturer orsaka uppskattningsvis 3–4 gånger så många dödsfall och perioder av sjukhusvård i Finland år 2050 än för närvarande, om man inte förbereder sig inför och anpassar sig till förändrade förhållanden.

Om en luftvärmepump skulle installerades i bostäderna för alla äldre, skulle upp till 55 procent av alla värmerelaterade dödsfall och 95 procent av antalet värmerelaterade vårdperioder vid vårdavdelningar på sjukhus kunna förebyggas. Kylning av bostäder i höghus skulle ha den största inverkan, eftersom endast en liten del av dessa har en luftvärmepump. För att förebygga allvarliga hälsoproblem krävs dessutom kylning av inrättningar för omsorg och vård inom social- och hälsovården.

Luftrenare minskar effektivt risken för luftvägsinfektioner

De nuvarande luftflödena i undervisningslokaler och gym är tillräckliga med hänsyn till dimensioneringen av ventilation vid hantering av risken för luftvägsinfektioner. I öppna kontorslandskap är en cirka 20 procent mindre personalmängd lämplig under epidemier. I vanliga undervisnings- och kontorsutrymmen behövs en dimensionering som ligger nära Inomhusluftklass S1.  

Rumsspecifika luftrenare är ett effektivt sätt att minska virushalter och -smittor. Vid epidemier kan det dock vara svårt att placera luftrenare på centrala platser, till exempel i trånga klassrum. I öppna kontorslandskap var det möjligt att med luftrenare avsevärt begränsa spridningen av patogener då luftrenarna var dimensionerade för samma luftflöde som kontorets normala luftflöde (2 l/s per m2). 

Det effektivaste sättet att förhindra spridning av patogener är att placera en sjuk person i omedelbar närhet av en avluftningspunkt. I praktiken är detta möjligt till exempel vid serviceställen inom hälso- och sjukvården där man vet vem som är sjuk.

Utredningen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022.

Mer information ges av: Risto Kosonen, professor, projektets ansvariga ledare, Aalto-universitetet, tfn 040 5027484; Juha Jokisalo, äldre forskare, Aalto-universitetet, tfn 050 407 2287 (överhettning av byggnader); Jarek Kurnitski, docent, Aalto-universitetet, tfn 040 5741870 (ventilation och luftvägsinfektioner), [email protected]; Tuula Vasankari, professor, Filha ry (Finnish Lung Health Association), tfn 0505450589 (luftvägsinfektioners inverkan på hälsan), [email protected] och Virpi Kollanus, sakkunnig, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 020 524 6392 (överhettningens inverkan på hälsan), [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.