Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Kundtillfredsställelsen inom rättshjälpstjänsterna varierar

JustitieministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 28.10.2019 13.08
Pressmeddelande 565/2019

Klienterna har till största delen positiva erfarenheter av offentlig rättshjälp samt ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning. Asylsökande har å sin sida både positiva och negativa erfarenheter av rättshjälpstjänster. Detta framgår av en undersökning som gjorts av Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet, Migrationsinstitutet och Owal Group Oy.

Forskningsprojektet för jämlika och högklassiga rättshjälpstjänster har genomförts för att utreda människors erfarenheter av rättshjälpstjänster. I projektet undersöktes tillgången till, kvaliteten på och nyttan av den offentliga rättshjälpen i allmänhet, rättshjälpen i asylprocesser samt den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen.

Den största upptäckta bristen var att många asylsökande inte alls var medvetna om sin rätt att få rättshjälp i början av asylprocessen. När det gäller den offentliga rättshjälpen saknade klienterna framför allt information om priset på tjänsterna.

Också inom den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen bedömdes kommunikationen och tillgången till tjänsterna som de svagaste områdena. Resultaten av alla delundersökningar tyder på olika slags brister i kommunikationen. Klienterna visste till exempel inte alltid vem som skötte deras ärende.

”Detta betonades särskilt i asylsökandes erfarenheter av offentliga rättshjälpsbyråer. Det rådde också allmän ovisshet om ärendet alls hade tagits upp till behandling och hur processen framskred”, berättar specialforskaren Outi Lepola från Migrationsinstitutet.

Informationen, kommunikationen och e-tjänsterna bör utvecklas

Enligt undersökningen bör informationen och kommunikationen om rättshjälpstjänsterna utvecklas så att man når olika slags kunder och så att informationen om tjänsterna och deras innehåll blir tydligare. Det är också skäl att ytterligare öka berörda parters medvetenhet och engagemang när det gäller att marknadsföra rättshjälp. Både i fråga om den offentliga rättshjälpen och i fråga om den ekonomiska rådgivningen och skuldrådgivningen visar undersökningen att det finns ett intresse för en mer omfattande användning av elektroniska servicekanaler.

”E-tjänsterna och distanstjänsterna bör utvecklas så att klienten får information om hur processen framskrider och vilket rättsbiträde eller vilken ekonomi- och skuldrådgivare det är som sköter hens ärende”, visionerar Kati Nieminen, som är forskardoktor vid Helsingfors universitet.

”Effektivare kommunikation och utveckling av e-tjänsterna bidrar till flexibla tjänster och stöder klientens aktörskap”, påpekar universitetsforskaren Karoliina Majamaa från Helsingfors universitet.

Rättshjälpen måste ha tillräckliga resurser

Långa väntetider, brådska och varierande expertis tyder på att resurserna inom rättshjälpstjänsterna inte alla gånger är tillräckliga. Utöver resurser är det också fråga om gott ledarskap, en fungerande arbetsgemenskap samt en ändamålsenlig arbetsmiljö och ändamålsenliga arbetsredskap, inklusive informationssystem.

Resultaten av undersökningen tyder på ett behov att beakta dessa omständigheter särskilt i den nuvarande situationen, efter de organisatoriska ändringarna vid ingången av 2019. Då överfördes den ekonomiska rådgivningens och skuldrådgivningens tjänster till rättshjälpsbyråerna.

”Inom rättshjälpen för asylsökande är det viktigt att säkerställa att det finns tillräckligt med sakkunniga rättsbiträden inom både den offentliga och den privata sektorn”, påpekar Lepola.

Rättssäkerhet innebär framför allt att privatpersoner vid behov, oberoende av sin ekonomiska ställning, har möjlighet att få högklassig juridisk hjälp och sitt ärende behandlat vid domstol. Rättshjälpen omfattar juridisk rådgivning, behövliga åtgärder samt vid behov biträdande i domstol och hos andra myndigheter. I ett allt mer juridifierat samhälle är det viktigt att människor har tillgång till aktuell information om vilka juridiska tjänster som finns och hur man kan utnyttja dem för sina egna behov.

Undersökningen gjordes inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018.

Ytterligare information:

  • offentlig rättshjälp: Kati Nieminen, forskardoktor, Helsingfors universitet, tfn 050 448 2652, kati.nieminen(at)helsinki.fi
  • rättshjälp för asylsökande: Outi Lepola, specialforskare, Migrationsinstitutet, tfn 040 159 4645, outi.lepola(at)utu.fi 
  • ekonomisk rådgivning och skuldrådgivning: Karoliina Majamaa, universitetsforskare, Helsingfors universitet, tfn 050 577 9480, karoliina.majamaa(at)helsinki.fi