Coronakrisen har haft en betydande inverkan på människors försörjning och vardag, företagens verksamhetsförutsättningar och den finländska samhällsekonomins utveckling. Den fjärde tilläggsbudgetpropositionen för 2020 är ett led i åtgärderna för återhämtning efter coronavirusepidemin. Med tilläggsbudgetpropositionen bidrar regeringen till en ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbar återhämtning efter krisen. Genom tilläggsbudgetpropositionen inleds en åtgärdshelhet på sammanlagt 5,5 miljarder euro som ska stödja den ekonomiska återhämtningen.

I dag den 1 juni offentliggjordes covid-19-vetenskapspanelens rapport om förebyggande av de skadliga effekterna av coronakrisen i enlighet med principerna för hållbar utveckling. I rapporten redogörs för arbetet i denna vetenskapspanel som stöder den grupp som under ledning av statssekreterare Martti Hetemäki ska bereda en exit- och återuppbyggnadsstrategi samt för vetenskapspanelens dialog med beredningsgruppen.

Den exit- och återuppbyggnadsarbetsgrupp som leds av finansministeriets kanslichef Martti Hetemäki överlämnade den andra delen av sin rapport till regeringen måndagen den 1 juni. I sin rapport om fas 2 behandlar arbetsgruppen bestående av ministeriernas kanslichefer coronakrisens samhälleliga konsekvenser på kort och lång sikt. I rapporten presenteras också en plan för en strategi för åtgärder och återuppbyggnad efter coronakrisen.

Coronarestriktionerna avvecklas stegvis och på ett kontrollerat sätt från och med den 1 juni. Målsättningen är att bromsa epidemin på ett sätt som i så liten utsträckning som möjligt har negativa konsekvenser för människor, företag, samhället och tillgodoseendet av de grundläggande fri- och rättigheterna. Från och med ingången av juni blir det lättnader bland annat i begränsningarna av sammankomster, ordnandet av olika tillställningar och evenemang samt öppethållningen av offentliga lokaler. Samtidigt öppnas också restauranger och kaféer för kunderna med vissa begränsningar. På fredagen beslutade regeringen att turism i hemlandet tillåts med beaktande av hälso- och säkerhetsanvisningarna.

Sanktionerna är en av de hårdaste metoder som unionen har till förfogande för att ingripa vid brott mot internationella normer eller vid säkerhetspolitiska hot. EU måste effektivisera sin sanktionspolitik om den ska förbli ett verkningsfullt verktyg inom utrikes- och säkerhetspolitiken i en värld där den geopolitiska konkurrensen hårdnar, konstateras det i en EU-rapport om sanktionspolitiken och dess konsekvenser som publicerades den 27. maj. Studien genomfördes av Utrikespolitiska institutet (FIIA) och Näringslivets forskningsinstitut (Etla).