Statsrådets framtidsredogörelse

Varje valperiod lämnar statsrådet en framtidsredogörelse till riksdagen. Syftet med framtidsredogörelsen är att identifiera frågor som är viktiga för beslutsfattandet och som kräver särskild uppmärksamhet i framtiden. Redogörelsen fungerar som ett diskussionsunderlag för de kommande åren. Den första framtidsredogörelsen överlämnades 1993.

Framtidsredogörelsen ges ut i två delar. Den första delen utgörs av ministeriernas gemensamma framtidsarbete, vars syfte är att skapa samsyn om framtida utvecklingsförlopp. I den andra delen redogörs det särskilt för något eller några av de teman som kommit fram i framtidsarbetet och för potentiella lösningar.

Ministeriernas gemensamma prognostiseringsarbetsgrupp har en central roll i utarbetandet av den första delen av framtidsredogörelsen. Statsrådets kansli samordnar gruppens arbete. Företrädarna för ministerierna gör å sin sida experterna i sina förvaltningsområden och nätverk delaktiga i arbetet. Samarbete bedrivs även med det nationella framsynsnätverket, nationella och internationella experter och Framsynslotsen.

Riksdagen och regeringen behandlar redogörelsen tillsammans, men redogörelsen bidrar också till en bredare samhällsdebatt. Redogörelseförfarandet gör det möjligt för riksdagen att ta ställning både till ministeriernas framtidsarbete och till det spetstema som statsrådet valt.

Framtidsredogörelsen 2019–2023

Den framtidsredogörelse som statsrådet godkände den 19 januari 2023 syftar till att skapa en gemensam syn på kommande generationers Finland. Redogörelsens systematiska reflektion över framtiden lägger grunden för en proaktiv förvaltning.

Framtidsredogörelsen är ett viktigt led i statsrådets framtidsarbete. Målet är inte att förutsäga framtiden, utan att vidga tänkandet, utmana antaganden och öka medvetenheten om möjliga framtida utvecklingsförlopp och om deras konsekvenser.

”Covid-19-pandemin och den genomgripande förändringen i säkerhetsmiljön våren 2022 har gjort vår verksamhetsmiljö allt mer osäker. Statsförvaltningens förmåga att smidigt hantera osäkerhet och behovet av mer förutseende beslutsfattande har accentuerats. Finlands förmåga att bereda sig för och reagera på krissituationer har under senare tid fått erkännande ute i världen. Prognostisering är en nödvändig del av informationsgrunden för det strategiska beslutsfattandet, och den bör fortsätta och ytterligare stärkas”, säger statsminister Sanna Marin.

Redogörelsen består av två delar. Den första delen har för första gången utarbetats som tjänsteuppdrag i ett förvaltningsövergripande samarbete mellan alla ministerier. Arbetssättet stärker statsförvaltningens förmåga att bereda sig för framtiden.

I redogörelsens första del presenteras åtgärder som måste vidtas oberoende av hur framtiden ser ut. Åtgärderna hänger ihop med följande stora frågor:

1. Hur kan vi påverka vår omvärld så att vi framgångsrikt främjar fred, säkerhet, stabilitet, välfärd, hållbar utveckling, demokrati och mänskliga rättigheter?
2. Hur kan vi i framtiden uppfylla välfärdssamhällets värdelöfte?
3. Hur kan vi skapa en verksamhetsmiljö som ger upphov till hållbar tillväxt?
4. Hur kan vi säkerställa välfärdssamhällets finansieringsunderlag och lösa hållbarhetsunderskottet?
5. Hur kan vi bromsa klimatförändringen, stoppa förlusten av biologisk mångfald och gå över till en koldioxidsnål ekonomi på ett rättvist sätt?
6. Hur kan vi trygga kommande generationers möjligheter till ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt hållbart liv?

Redogörelsens första del stöder ministeriernas strategiarbete. I den presenteras fyra olika scenarier som beskriver möjliga framtida utvecklingsförlopp. Det är inte fråga om prognoser, och många utvecklingsförlopp kan ännu påverkas.

• Pressmeddelande 19.1.2023: Statsrådets framtidsredogörelse ger en utblick över kommande generationers Finland
• Statsminister Sanna Marins presentationsanförande vid riksdagens remissdebatt om statsrådets framtidsredogörelse 24.1.2023 (på finska)

50 diskussionstillfällen om Finlands framtid som stöd för beredningen

Regeringen har i sitt program lovat att utveckla och prova nya former av växelverkan för att människor bättre och i större utsträckning ska kunna påverka i samhället. 

Som ett led i utarbetandet av framtidsredogörelsen har statsrådets kansli och Dialogpaus-stiftelsen ordnat 50 diskussionstillfällen om Finlands framtid. Diskussionstillfällen enligt Dialogpaus-metoden arrangerades på olika håll i Finland i samarbete med regionala och lokala aktörer.

Deltagarna i Dialogpaus-diskussionerna var människor av olika generationer och kön (särskilt unga), från olika bakgrunder och som lever skilda vardagar. Målet var att i synnerhet personer som vanligtvis av någon anledning inte deltar i diskussionen om Finlands framtid ska delta.

Kommande generationers Finland

Kärnfrågan inför framtiden är hur vi ska trygga kommande generationers möjligheter till ett hållbart liv. I den andra delen av framtidsredogörelsen utreds möjligheter att bättre beakta kommande generationer i lagberedningen och möjligheter att bättre utnyttja prognostisering. 

När man vill ta hänsyn till kommande generationer understryks ansvaret för de politiska val som görs. Rättvisa mellan generationerna är ett väsentligt inslag i principen om hållbar utveckling, det vill säga skyldigheten att inte äventyra kommande generationers förmåga att tillgodose sina egna behov. Redogörelsen lyfter fram internationella exempel på institutioner som beaktar kommande generationer. Den presenterar också olika sätt att öka solidariteten mellan generationerna.