Mandat

Rådet för bedömning av lagstiftningen har till uppgift att ge utlåtanden om utkast till regeringens propositioner och om konsekvensbedömningarna i dem. Rådet kan även ge utlåtanden om konsekvensbedömningarna i utkast till andra författningar, till exempel viktiga bestämmelser på förordningsnivå eller EU-lagstiftning. Rådet gör inte konsekvensbedömningar, utan granskar redan utförda bedömningar och ger förslag på hur de kunde förbättras. Rådet ger årligen cirka 30–50 utlåtanden.

Konsekvensbedömningarna i samband med lagberedningen producerar information om konsekvenserna av olika genomförandealternativ. Målet är att beslutsfattarna ska få tillförlitlig information om olika alternativa lösningar och konsekvenserna av dem. Goda konsekvensbedömningar förbättrar lagstiftningens kvalitet.

Rådet för bedömning av lagstiftningen är självständigt och oberoende i sitt arbete. Rådet väljer själv vilka regeringspropositioner det ger utlåtande om. Rådets arbete utgår från befintliga och uppdaterade anvisningar som gäller lagberedning och konsekvensbedömning.

Bedömningarna binder inte ministerierna. Om en regeringsproposition har behandlats av rådet för bedömning av lagstiftningen, ska detta anges i propositionens avsnitt ”Beredningen av propositionen”. I propositionen ska det också anges hur rådets utlåtande har beaktats. Rådets utlåtanden är offentliga.

Rådet för bedömning av lagstiftningen utvärderar konsekvensbedömningarna av lagförslag. Rådet har en helhetsbetonad syn på bedömningarna, vilket innebär att det i sina utlåtanden tar hänsyn till ekonomiska konsekvenser, konsekvenser för myndigheterna och miljön samt övriga samhälleliga konsekvenser.

Rådet för bedömning av lagstiftningen kan också ta initiativ till att utveckla lagberedningens kvalitet. När författningarna har trätt i kraft kan rådet bedöma om konsekvenserna av lagstiftningen har utfallit som väntat. Rådet ska årligen lämna en rapport om sin verksamhet.

Samarbete med förvaltningen

Rådet för bedömning av lagstiftningen och kanslichefsmötet för en dialog om utvecklingen av lagberedningens kvalitet. Kanslichefsmötet informerar rådet om projekt som förvaltningen anser särskilt viktiga, medan rådet delger kanslichefsmötet sina allmänna iakttagelser gällande utvecklingen av lagstiftningen.

Rådet för bedömning av lagstiftningen och dess sekretariat sammanträder regelbundet med företrädare för förvaltningen. Vid mötena med företrädare för ministerierna förs i typfallet fram de iakttagelser om lagberedningen och konsekvensbedömningarna som rådet gjort på allmän nivå. Därutöver har rådet i viss mån fått återkoppling på sin verksamhet och sina utlåtanden.

Internationellt samarbete

Redan när rådet för bedömning av lagstiftningen inledde sin verksamhet sommaren 2016 anslöt det sig till nätverket RegWatchEurope, som inrättats av rådets europeiska systerorgan. I RegWatchEuropes arbete accentueras EU-inflytandet och samarbetet med OECD. Rådet var ordförande för nätverket under 2019, och behållningen av ordförandeskapet har utvärderats i årsöversikten 2019.

Rådets ordförande och sekretariat har deltagit i många möten och sammankomster som ingår i RegWatchEuropes verksamhet. Samarbetet med de andra europeiska organen har gett rådet för bedömning av lagstiftningen möjlighet till kollegialt lärande av dem och ökat kontakterna till sakkunniga som arbetar för bättre lagstiftning på internationell nivå.

Rådets ordförande


Leila Kostiainen, juris kandidat
tfn 0400 805 417
[email protected]

Kontaktinformation

Annika Collin, ledande sakkunnig 
statsrådets kansli, enheten för statsrådsärenden Telefon:0295160589   E-postadress:


Meri Virolainen, bedömningsråd 
statsrådets kansli, enheten för statsrådsärenden Telefon:0295160202   E-postadress:


Essi Römpötti, specialsakkunnig 
statsrådets kansli, enheten för statsrådsärenden Telefon:0295160125   E-postadress:


Birgitta Hämäläinen, specialsakkunnig 
statsrådets kansli, enheten för statsrådsärenden Telefon:0295160676   E-postadress: [email protected]