Regionala utvecklingsperspektiv präglas mer än tidigare av osäkerhet

Det ryska anfallskriget i Ukraina skapar osäkerhet i den internationella ekonomin, och krigets multiplikatoreffekter är omfattande. Prisstegringen undergräver konsumenternas köpkraft, ökar produktionskostnaderna och minskar investeringsviljan. Å andra sidan ser man i regionerna att många positiva saker nu framskrider i snabb takt, såsom cirkulär ekonomi, digitalisering och lösningar för ren energi.

Uppskattningarna är baserade på en översikt där landskapens och de ekonomiska regionernas nuvarande situation och utvecklingsutsikter granskas. Översikten publicerades den 24 oktober 2022 och utarbetades av NTM-centralerna gemensamt med andra centrala regionutvecklare. Bedömningarna i översikten har gjorts i september. De regionala utvecklingsperspektiven sammanställs i en publikation två gånger per år, på våren och hösten.

”Först var det coronapandemin som fördunklade framtidens förutsägbarhet och sedan det ryska anfallskriget mot Ukraina. Prisstegringen kommer att bli en stor utmaning för både företag och hushåll. I många regioner råder osäkerhet om ekonomins framtida utvecklingskostnader, men lyckligtvis är vår beredskap på en god nivå inom samhällets olika delområden och de ekonomiska hjulen snurrar. Nuläget kräver kreativa lösningar av oss alla, det är helt klart. Jag vill dock skapa tro inför framtiden: även detta kommer vi att klara av”, säger näringsminister Mika Lintilä.

Krigets effekter har blivit mindre än vad man fruktade, men särskilt de stigande energipriserna oroar 

Regionerna bedömer att Rysslands invasion av Ukraina har haft i huvudsak bara indirekta verkningar, och de direkta verkningarna på företagen har varit mindre än väntat. Följderna av den ryska invasionen har haft största verkningar på landskapen i Östra Finland. De har lidit av nedgången i den internationella turismen och i exporten till Ryssland och dessutom av att exporten till utlandet via Saima kanal har försvårats. Det största aktuella hotet mot regionernas ekonomiska utveckling är de kraftiga energiprishöjningarna, som påverkar lönsamheten inom och verksamhetsbetingelserna för såväl industrin som servicesektorn.

Jordbrukets lönsamhetsproblem har fördjupats på grund av de stigande priserna på gödselmedel och energi, även om de ökade kostnaderna i viss mån har kunnat överföras till produktpriserna.

De ökade byggkostnaderna har lett till att vissa planerade projekt har skjutits upp och man har varit tvungen att se över kostnadsberäkningarna. Även om det förutspås att byggandet i viss mån kommer att avta, pågår eller inleds betydande projekt på olika håll i landet. 

Enligt översikten har teknologiindustrin klarat sig ganska bra under den senaste tiden och orderstocken är fortfarande ganska stark, även om man kan se tecken på att efterfrågan avtar.

Kriget har satt fart på investeringar i förnybar energi

Å andra sidan antas den pågående krisen också vara en faktor som kan påskynda den positiva utvecklingen, såsom cirkulär ekonomi, digitalisering, energisjälvförsörjning, öppnande av nya marknader och beredskap för olika risker. Rysslands anfallskrig har påskyndat omvälvningen inom energiproduktionen mot förnybara energikällor, när man strävar efter att snabbt lösgöra sig från den ryska importenergin.

Stora vindkrafts- och solkraftsprojekt pågår eller planeras över hela landet. De stora förväntningarna riktas mot pågående gröna väteprojekt. Gårdsbruksenheter investerar alltmer i biogas och solenergi. Efterfrågan och priset på energivirke har stigit när importen från Ryssland har upphört och torvproduktionen läggs ned. 

Sysselsättningen har utvecklats i god riktning, men fler experter behövs

Tillgången på arbetskraft har inneburit ett problem redan en längre tid, och situationen har ytterligare försvårats. Det råder brist på arbetskraft inom social- och hälsovården i hela landet, och inom IKT-branschen utgör brist på kompetent arbetskraft ett betydande hinder för tillväxt. Branschbyten blev vanligare under covid-19-pandemin, vilket i dagens läge syns som brist på arbetskraft förutom inom social- och hälsovården också inom turism- och restaurangbranschen. I översikten konstateras att när det gäller att trygga tillgången på arbetskraft är svaret allt oftare arbetskraftsinvandring.

Ytterligare information:
Sonja Hällfors, näringsministerns specialmedarbetare, tfn 029 504 7380
Jouko Nieminen, strategidirektör, Utvecklings- och förvaltningscentret, tfn 029 502 2769
Joona Repo, specialsakkunnig, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7347