Projektet Arbetsliv 2020: Den positiva utvecklingskurvan i arbetslivsbarometern bör upp-rätthållas
Av de preliminära uppgifter om arbetslivsbarometerns resultat som publicerats i dag framgår att löntagarnas erfarenheter av arbetslivet till största delen var positiva under 2018, och deras förvänt-ningar på framtiden har under de senaste åren blivit ljusare än tidigare. Deltagandet i utveckling av verksamhetssätt och processer har ökat, och påverkningsmöjligheterna ökar enligt alla mätare.
– Det är en glädje att se att deltagandet och kompetensutvecklingen hos löntagarna på lång sikt har utvecklats i positiv riktning. Dessa teman har vi aktivt främjat under de senaste åren, berättar Margita Klemetti, projektdirektör för projektet Arbetsliv 2020.
Ett av de viktigaste målen för projektet Arbetsliv 2020 har varit att uppmuntra arbetsplatserna att vid sidan om produktiviteten utveckla även arbetslivskvaliteten. Ett centralt tema har varit personalens möjligheter att delta i utvecklandet av verksamheten på arbetsplatsen. Som stöd för utvecklingsarbetet har projektet samlat ett brett nätverk av aktörer som har erbjudit både information om arbetslivet och arbetslivstjänster till dem som behövt sådana.
– Vi har också valt ut årliga prioriterade teman, såsom ledarskap och förtroende. Kring dessa teman har vi framställt material och verktyg som arbetsplatserna kan använda sig av. Ett gott exempel på detta är Luottamustunti (förtroendetimmen), som är ett verktyg med hjälp av vilket ett arbetsteam får handledning för att under en timmes tid engagera sig i frågor om förtroende och teckna ned sin egen praxis, nämner Klemetti.
Arbetslivsbarometern har varit en viktig årlig visare för hur projektets verksamhet bör riktas in, eftersom den ger en bild av trender i arbetslivet och lyfter fram områden som bör utvecklas. Av barometern framgår också arbetslivets styrkor, som utvecklingsarbetet kan byggas upp utifrån.
Ett samordnat utvecklingsprogram behövs även i fortsättningen
Projektet Arbetsliv 2020 avslutas i augusti, men utvecklandet av arbetslivet fortsätter. De stora förändringarna i arbetslivet utmanar utöver våra nuvarande verksamhetssätt även vår verksamhetskultur, så reformer behövs.
– På arbetsplatserna utförs utvecklingsarbete och utvecklas människorna även utan ett nationellt program, men utveckling inom ramen för ett program kan påskynda främjandet av kritiska teman och arbetsplatsernas förmåga att förnya sig. Det är också viktigt att sprida goda erfarenheter och exempel. Med hjälp av dem sänker man tröskeln för att förnya sig, menar Margita Klemetti.
Det finns mycket kunskap om och utförs mycket forskning om utveckling av arbetslivet i Finland. Genom samarbete mellan olika organisationer och nätverk får man in mer styrka i verksamheten. Det finns behov av riksomfattande samordningsarbete även i fortsättningen.
– De som varit involverade i projektet har upplevt det som viktigt och nyttigt. Tillsammans har man fått mer till stånd. I sista hand är det arbetsplatserna som gynnas av samarbetet, bedömer Klemetti.
Ytterligare information:
Margita Klemetti, projektdirektör, projektet Arbetsliv 2020, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 504 7032
Vad är Arbetsliv 2020?
- grundar sig på regeringsprogrammet för 2011 och den strategi för utveckling av arbetslivet som utarbetats på trepartsbasis
- projektet pågår 2013–2019
- 84 arbetslivsaktörer, 15 regionala nätverk och 13 sektorsprogram
- viktiga samarbetspartner bl.a. alla arbetsmarknadsorganisationer, Arbetshälsoinstitutet, Arbetarskyddscentralen och Business Finland
- grunden för projektet är samtidig utveckling av arbetslivskvaliteten och produktiviteten
- har bl.a. strävat efter att sänka tröskeln för utvecklingsarbete på arbetsplatserna, erbjudit stöd och inspiration och talat för förtroende och ett bättre ledarskap