Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
God personalledning är nyckeln till en lyckad social- och hälsovårds- och landskapsreform

Social- och hälsovårds- och landskapsreformen förutsätter god personalledning för att uppnå de mål som ställts för den. Kostnaderna kan tyglas, organisationernas verksamhetskultur ändras och tjänsternas kvalitet förbättras genom strategisk personalledning och smidig personalpraxis. På så sätt bidrar man till beredskap för förändringar, flexibilitet och anpassningsförmåga samt minskar personalens osäkerhet.

Resultaten framgår av en utredning som gjorts av KT Kommunarbetsgivarna för att bedöma personalkonsekvenserna i samband med social- och hälsovårds- och landskapsreformen. Personalresurserna har utretts och konsekvenserna av reformen har kartlagts utifrån statistik, lagstiftning och personalledning. Dessutom har konsekvenserna bedömts i förhållande till personalens ställning, forskning om personalens erfarenheter i samband med organisationsreformer och god praxis för personalledningen i förändringssituationer.

Genomförandet av den omfattande reformen har modellerats

Utredningen är avsedd som förändringsstöd för den temporära förvaltningen i samband med social- och hälsovårdsreformen och för landskapskoncernerna. Antalet anställda som övergår från kommunerna till landskapen är ca 211 000 och deras arbetskraftskostnader uppgår till närmare 11 miljarder euro. Personalen övergår från en arbetsgivare till en annan genom överlåtelse av rörelse, dvs. med de tidigare anställningsvillkoren. Detta förutsätter att det finns tillräckligt med resurser för kompetent personalledning i såväl den överlåtande som den mottagande organisationen. I samband med reformen bör man också förbereda sig för att arbetsgivaren byts för flera anställda.

Landskapsreformen och systemet med valfrihet ändrar arbetsmarknaden, förhandlings- och avtalssystemet och koncernstrukturen inom den offentliga sektorn samt många självständiga arbetsgivarenheters verksamhet. Med tanke på kontroll över kostnaderna är det viktigt att harmonisera lönerna på ett juridiskt hållbart sätt och så att lönekostnaderna ökar så litet som möjligt.

Som resultat av utredningen utarbetades det en modell för landskapskoncernen och dess goda arbetsgivarverksamhet. Med stöd av denna modell kan byten av arbetsgivare skötas på ett smidigt och resultatrikt sätt. I lyckade organisationsförändringar hålls personalens arbetsprestation och välbefinnande på en god nivå samtidigt som reformer genomförs genom mänskligt och effektivt ledarskap.

I utredningen föreslås följande principer för genomförandet av reformen:

• Personalöverföringarna förutsätter samarbete mellan den överlåtande och den mottagande arbetsgivaren
• Kostnaderna för harmoniseringen av lönerna kan tyglas
• Det särskilda femåriga uppsägningsskyddet är inte ändamålsenligt i denna reform
• Valfriheten förutsätter att alla aktörer likställs
• Lyckad arbetsgivarverksamhet förutsätter möjlighet att välja ett verksamhetssätt som lämpar sig för verksamhetens mål
• Den omfattande reformen lyckas genom att man minskar personalens osäkerhet och främjar deras möjligheter att utföra sitt arbete
• Målen med organisationsreformerna uppnås genom att man tillämpar både mjuk och hård personalledning

Rapporten Sote- ja maakuntauudistuksen henkilöstövaikutusten ennakkoarviointi har utarbetats inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016.

Rapporten Sote- ja maakuntauudistuksen henkilöstövaikutusten ennakkoarviointi (på finska)

Ytterligare information: Henrika Nybondas-Kangas, förhandlingschef, KT Kommunarbetsgivarna, tfn 050 357 4233, [email protected] och Raija Volk, direktör, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 040 590 3430, [email protected]