Rapport: Lagstiftning ska stödja informationssystem och datainsamling

I en färsk rapport granskas den nationella styrningen av social- och hälsovården och utbildningen på andra stadiet och det läggs fram förslag på hur dessa kunde utvecklas. Rapporten har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2014.

Den reform av social- och hälsovårdens struktur och finansiering som är under beredning kommer sannolikt att förbättra statens möjligheter att styra social- och hälsovården bl.a. genom statlig totalfinansiering och genom det ansvar för att ordna tjänster som överförs på landskapen.

Social- och hälsotjänsterna är i dagens läge svåra att styra för centralförvaltningen. Välplanerade informationssystem kan på ett effektivt sätt stödja styrningen av tjänsterna och samtidigt minska de skillnader i fråga om tillgänglighet till service som olika regioner och befolkningsgrupper upplever. Om det finns täckande register och serviceproducenterna använder elektroniska klientdatasystem finns det goda möjligheter att ta fram kostnadseffektiva tjänster och informationssystem som bedömer andra centrala mål.

Utvecklingen av sådana system har dock inte getts tillräcklig tyngd i utvecklingsstrategierna för social- och hälsovården. Finland har hamnat på efterkälken om man ser till den internationella utvecklingen av informationssystem för bedömning av servicesystemets prestanda. Bristfälliga data försvårar också skapandet av de incitament som behövs för att styra producenterna inom social- och hälsovården.

I den rapport som nu färdigställts lokaliseras brister i insamlingen av nödvändig information; det finns t.ex. dåligt med information om socialservice och kostnaderna för tjänster. Lagstiftningen om registeruppgifter begränsar dessutom användningen av informationen och möjligheterna att kombinera uppgifter från olika källor. I rapporten läggs det fram ett förslag om ett sådant informationsunderlag som styrningen kräver.

Utbildning

När det gäller utbildning behandlar rapporten utöver den nuvarande styrningen även den reform av finansieringen och strukturen inom utbildningen på andra stadiet som bereddes under den föregående regeringen. Den utvärderas i förhållande till de styrmedel som den inbegriper.

I rapporten beskrivs styrningen av utbildningen inte bara genom ekonomisk litteratur och internationell praxis, utan också med hjälp av ett inhemskt reformförslag. Den konkreta politikåtgärd som analyseras i rapporten är det förslag som undervisnings- och kulturministeriet i början av 2015 lade fram om en reform av finansieringen av utbildningen på andra stadiet. Ett centralt mål med reformen var att förbättra resultaten, öka effektiviteten och rikta besparingar inom utbildningen på andra stadiet.

Om man ser till hanteringen av de offentliga finanserna skulle en reform av utbildningen på andra stadiet ha inneburit en förbättring, eftersom den finansiering av utbildning på andra stadiet som fördelas genom statsandelssystemet skulle ha varit lättare att reglera med hjälp av ett anslagstak än i dagens läge. Nedskärningar i finansieringen och begränsningar i det finansieringssystem som hänför sig till studiernas längd skulle dessutom sannolikt ha effektiviserat utbildningen på andra stadiet bl.a. i och med kringskärningar av skolnätet och snabbare utexaminering av studerande. Bedömningen av hur de offentliga utgifterna utvecklas efter reformen försvåras dock av att slutresultatet i hög grad beror på kommunernas beslut. Kommuner som ordnar största delen av både gymnasie- och yrkesutbildningen kan kompensera nedskärningarna i finansieringen via egna inkomstkällor.

Flera forskningsresultat har visat att resultatbaserad finansiering kan ge önskade resultat, om de indikatorer som används verkligen mäter utbildningens kvalitet. Å andra sidan bör finansieringssystemet också vara genomskinligt och godkännas av stödtagarna. Resultatbaserad finansiering som grundar sig på komplicerade kriterier gör att målen i finansieringssystemet är dunkla och kan i värsta fall leda till att de som får finansiering fokuserar på att endast maximera den finansiering de fått.

Styrningen av de offentliga finanserna samt strukturreformen inom social- och hälsovården och utbildningen

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet

Ytterligare information: Markku Pekurinen, direktör, tfn 029 524 7630, och Ilmo Keskimäki, forskningsprofessor, tfn 029 524 7256, THL samt Antti Moisio, bedömningsråd, tfn 029 516 0447, statsrådets kansli