Hyppää sisältöön
Valtioneuvosto ja ministeriöt Media

Det strategiska regeringsprogrammet har visat sig ge resultat

Statsrådets kommunikationsavdelning
13.12.2018 13.05 | Publicerad på svenska 14.12.2018 kl. 14.38
Pressmeddelande 602/2018

Regeringen har bedömt hur väl det strategiska regeringsprogrammet och spetsprojekten har lyckats. Enligt ministrarna är spetsprojekten ett fungerande verktyg som har lett till ett ökat samarbete mellan ministerierna och gjort det möjligt att rikta resurser till de viktigaste reformerna. Regeringen bedömer att den kommer att nå sina viktigaste mål under valperioden.

I Finland övergick man till modellen med ett strategiskt regeringsprogram när Sipiläs regering tillträdde. I regeringsprogrammet sattes för första gången mål både för den fyraåriga valperioden och för de kommande tio åren. I det strategiska programmet är det viktigaste att begränsa antalet mål och kontinuerligt följa hur de nås. Den nuvarande regeringen har haft 26 spetsprojekt som beviljats särskild finansiering.

De viktigaste målen för sysselsättningen och konkurrenskraften håller på att uppnås. Sysselsättningsgraden närmar sig 72 procent och antalet sysselsatta har hittills ökat med 116 000 personer. Enligt en preciserad bedömning som gjorts av Näringslivets forskningsinstitut har konkurrenskraftsavtalet och politikåtgärder som strukturellt ökat utbudet av arbete resulterat i ca 45 000 nya arbetsplatser.

Under regeringsperioden har skillnaden i kostnadskonkurrenskraften mellan Finland och de främsta konkurrentländerna minskat och produktionsinvesteringarna inom företagssektorn har fått ett uppsving. Företagens finansieringsmöjligheter har också förbättrats avsevärt till exempel genom en tillväxtfinansiering på 600 miljoner euro. Butikernas öppettider har liberaliserats och genom paketet för företagande och reformen Business Finland har man skapat omfattande tjänster för att främja bland annat företagens innovationsverksamhet, tillväxt och internationalisering.

I spetsprojektet för smidigare författningar har man avvecklat normer, förbättrat lagstiftningen och förenklat tillståndsförfaranden till exempel genom att utveckla ett förfarande med ett enda serviceställe för miljörelaterade tillstånd. Dessutom har ansökningsprocessen för identitetskort digitaliserats, elektroniska pantbrev tagits i bruk, bestämmelserna om avloppsvatten i glesbygden gjorts skäligare och begränsningen av antalet omtagningar av prov i studentexamen slopats. Sammantaget har lagstiftningen förbättrats i tiotals projekt och spetsprojektet har ändrat myndigheternas rutiner i betydande grad.

Spetsprojektet Vägar in i arbetslivet för partiellt arbetsföra har främjat regeringens sysselsättningsmål: antalet partiellt arbetsföra arbetssökande vid arbets- och näringsbyråerna var nästan 30 000 i september 2018, dvs. 16,3 procent färre än 2017. Inom programmet för utveckling av barn- och familjetjänster har nyckelaktörerna inom olika förvaltningsområden förbundit sig till en barn- och familjeorienterad verksamhetskultur som stärker resurserna. Resultaten från försöket med basinkomst rapporteras i början av året.

Majoriteten av de mål för kunnande och utbildning som anges i regeringsprogrammet har nåtts. Under regeringsperioden har reformer genomförts särskilt inom den grundläggande utbildningen, yrkesutbildningen, småbarnspedagogiken och gymnasieutbildningen. Dessutom har betydande åtgärder vidtagits för att främja barns och ungas välfärd. Enligt OECD:s statistik har andelen unga utanför utbildning och arbetslivet minskat i åldersgruppen 15–29 år från 14,3 procent (2015) till 12,6 procent (2017).

I spetsprojektet för digitalisering har man utarbetat ett nationellt inkomstregister och berett projektet KIRA-digi, som främjar digitaliseringen inom fastighets- och byggbranschen. Riksdagen behandlar för närvarande regeringens banbrytande redogörelse om etisk informationspolitik och artificiell intelligens, som har väckt stor internationell uppmärksamhet

Målen för bioekonomi och ren teknik håller på att nås. En nationell energi- klimatstrategi fram till 2030 och klimatpolitiska planer på medellång sikt har utarbetats och genomförandet av dem har kommit igång bra. Finland har redan nått målen för förnybar energi för år 2020 i fråga om slutlig energianvändning (38 %) och trafik (10 %).

Mycket har gjorts också inom kretsloppsekonomin och Finland är internationellt känt som ett föregångsland inom området. Återvinningsbart avfall förs inte längre till avstjälpningsplatserna och ca 10 procent av det kommunala avfallet hanteras av privata företagare. En dataplattform för avfall och biflöden (marknadsplatsplattform) tas i bruk 2019. Dessutom inledde Kompetenscentrumet för hållbar och innovativ offentlig upphandling (KEINO) sin verksamhet våren 2018.

De ansvariga ministrarna informerar närmare om de centrala mål som uppnåtts genom regeringsprogrammet och om resultaten från spetsprojekten i början av året.

Ytterligare information: Riina Nevamäki, statsministerns politiska specialmedarbetare, tfn 09 1602 2009