Undersökning: Stadsregionerna behöver mera målmedveten strategisk planering och ledning

Rapporten om markanvändning, boende och hållbar offentlig ekonomi som utgavs den 26 januari poängterar behovet av ännu mera målmedveten strategisk planering och ledning inom den offentliga förvaltningen. Det ledande temat i rapporten var städernas tillväxtproblematik. Forskarna utvecklade verktyget för strategiskt förenhetligande, vilket kunde utnyttjas av kommunernas och stadsregionernas förvaltning och beslutande organ.

Verktyget för strategiskt förenhetligande baserar sig på tanken om att markanvändningen, boendet och tjänsterna borde planeras ännu mera strategiskt. Inom den offentliga förvaltningen betyder detta kontinuerliga och flexibla strategiska förfaranden där såväl olika planer, tidsspann och verktyg inom planeringen som olika sektorer koordineras och samordnas på ett ännu bättre sätt än tidigare.

Inom forskningsprojektet för markanvändning, boende och hållbar offentlig ekonomi (JULMA) som pågick 2014-2015 genomfördes sex separata delundersökningar med varierande teman och aspekter. Beröringspunkter mellan de olika temana söktes vid flera workshopar genom samutveckling. Utöver forskarna hade workshopparna ett stort antal sakkunniga från staten, kommunerna, regionförvaltningen och andra organisationer. 

Delundersökningarna och forskarnas kontaktuppgifter:

• Nya och gamla former för kontroll av samhällsstrukturen

Undersökningen fokuserade speciellt på kontrollen av utvecklingen av stadsregionerna. Det nuvarande systemet för markanvändningsplanering är i princip fungerande men styv och känsligt för störningar. Förutom det behövs flexiblare och mera strategiska planeringsinstrument samt engagering av nya aktörer.

Forskarna: Vesa Kanninen (puh. 050 350 8518).

• Identifiering av fallgropar inom beslutsfattandet

I undersökningen som öppnar nya aspekter betraktas den offentliga ekonomins – och speciellt servicesystemets – effektivitet och samhällsstrukturens hållbarhet som ett led i en större helhet för samhällsutveckling. Utmaningarna består av olika tänkesätt, sektorsförvaltning samt skillnaderna i tidsspannen inom de olika funktionerna. Undersökningen definierar innehåll för samhällsavtal i syfte att lindra på problemen med sektorspecifik förvaltning.

Forskarna: Jarmo Vakkuri, Ilari Karppi (tfn 040 190 4003) och Iina Sankala. 

• Utvärdering och utveckling av det nuvarande MBT-förfarandet.  MBT-avtalen är viktiga verktyg för samarbetet mellan kommunala, statliga och regionala aktörer. Avtalen samordnar aspekter om markanvändningen, boendet och trafiken i stadsregionerna och de hjälper att hitta en gemensam vision för genomföringen av nödvändiga åtgärder. MBT-avtalen kunde trots det utvecklas på flera olika sätt, såsom beskrivits i denna delundersökning.

Forskarna: Raine Mäntysalo och Kati-Jasmin Kosonen (tfn 040 195 2852).

• Främjandet av näringslivets konkurrenskraft och kommunernas markanvändningspolicy. Temat har undersökts mycket lite såväl i Finland som annanstans. Den viktigaste problematiken gäller kommunernas roll i förhållande till näringslivsaktörer. Är det kommunens uppgift att t.ex. erbjuda bättre affärsplatser till alla aktörer beroende på aktuella trender, eller bör man stabilisera de nuvarande aktörernas omständigheter? Och hur anpassar man målen om en enhetlig samhällsstruktur och kommunalekonomin till denna ekvation?

Forskarna: Raine Mäntysalo och Hanna Mattila (tfn 050 512 4538).

• Jämförelse av segregationsläget i de 11 största stadsregionerna i Finland.

Befolkningsstrukturen har differentierats mellan centralstäderna och de kringliggande kommunerna inom samtliga stadsregioner. Andelen människor med främmande språk som modersmål, låginkomsttagare och arbetslösa är större i centralstäderna. Segregationsgraden mellan invandrare och urinvånare har inte förändrats i nämnvärd mån under de senaste tio åren även om antalet invandrare fördubblats. Segregationen är kraftigare i Åboregionen än i övriga delar av landet. De olika stadsregionerna har inte jämförts på detta sätt tidigare.

Forskarna: Jukka Hirvonen (tfn 050 512 4574) och Sari Puustinen.

• Identifiering av problemen inom det kompletterande byggandet.

Det kompletterande byggandet har främjats på sistone men det förhindras fortfarande av flera förfaranden och normer. En del av hindren utgörs av s.k. tekniska problem, men en del baserar sig på mycket gamla och delvis omedvetna värden och ideal som förknippas med boendet.

Forskare: Sari Puustinen (tfn 050 522 4182).

Forskningsprojektet utgör ett led i verkställandet av statsrådets utvecklings- och forskningsplan för 2014. Projektet koordineras av miljöministeriet.

Forskarna kommer från Aalto-universitetets YTK-forskningsgrupp för den byggda miljön (f.d. markanvändningsvetenskaperna), ledningshögskolan vid Tammerfors universitet samt det rikstäckande nätverket för utveckling av markanvändningen, boendet och trafiken (MBT-nätverket). Professorn för strategisk stadsplanering Raine Mäntysalo från YTK var ansvarig direktör för projektet.

Forskningsrapporten finns i sin helhet på adressen: http://vnk.fi/julkaisu?pubid=8701 (på finska)

Publikationsuppgifter för rapporten:

Puustinen, Sari & Mäntysalo, Raine & Karppi, Ilari (red.) (2016): Strateginen eheyttäminen kaupunkiseuduilla. Näkökulmia kestävän maankäytön ja julkisen talouden kysymyksiin. Statsrådets publikationsserie för utrednings- och forskningsverksamhet 4/2016.  ISSN PDF 2342-6799, ISBN 978-952-287-209-8.

Ytterligare information om forskningsprojektet och om resultaten ges av forskarna som utfört delundersökningarna samt av projektchefen Sari Puustinen, tfn 050 522 4182, [email protected]