Hyppää sisältöön
Valtioneuvosto ja ministeriöt Media

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Studie: Tjänster till stöd för arbetsförmågan och sysselsättningen bör utvecklas utifrån kundens behov

Arbets- och näringsministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 3.9.2020 8.39
Pressmeddelande 548/2020

En forskargrupp har utrett hur tjänster som stöder sysselsättningen och arbetsförmågan kan göras smidigare. I forskargruppens rekommendationer betonas människoorientering, samordning av tjänsterna och utkomstförmånerna samt behovet att långsiktigt utveckla tjänsterna i samarbete mellan förvaltningsområdena.

Enligt forskargruppen finns stöd och tjänster för sysselsättning och upprätthållande av arbetsförmågan tillgängliga för personer i arbetsför ålder, men det är svårt att hitta och samordna dem. Sådana tjänster är social- och hälsotjänster, företagshälsovårdstjänster, arbets- och näringstjänster, kommunala tjänster som stöder sysselsättningen samt olika projekt och rehabiliteringstjänster.

”Yrkesmänniskor och sakkunniga inom servicesystemet vill övergå mot en mer människoorienterad verksamhet som bättre beaktar både kunderna och yrkesmänniskorna”, berättar Pirjo Juvonen-Posti, som är ledande sakkunnig vid Arbetshälsoinstitutet.

Ett komplicerat system belastar alla

Enligt studien tillgodoses kundernas behov inte i tjänster och servicestigar till stöd för sysselsättningen och arbetsförmågan.

”I synnerhet tjänsterna och förmånerna för personer som har en svag ställning på arbetsmarknaden är tätt sammankopplade, men det hindrar snarare än stöder uppbyggnaden av servicestigar som motsvarar kundens behov och mål”, konstaterar Peppi Saikku, som är specialforskare vid Institutet för hälsa och välfärd.

När tjänsterna och målen för dem fastställs, kan kundens behov bli förbisedda. Målen kan utgå från behovet av besparingar i de administrativa kostnaderna, på förhand fastställda serviceprocesser eller förmånsslag.

Ett komplicerat förmånssystem är svårt för kunderna att greppa och belastar också yrkesmänniskorna. Det är svårt att förutspå hur försörjningen ser ut i förändringssituationer.

”Förmånssystemet måste förenklas. Vi behöver en förändring av verksamhetskulturen, så att kundens behov genuint avgör hur servicen och målen ser ut”, påpekar Saikku.

Hybridaktör behövs för att stödja långsiktig utveckling

Tjänster som stöder arbetsförmågan och sysselsättningen utvecklas hela tiden till exempel inom den omfattande projektverksamheten inom Europeiska socialfonden. Inom olika förvaltningsområden pågår dessutom reformer som inverkar på samordningen. Studier visar att sektorsövergripande tjänster som stöder arbetsförmågan och sysselsättningen inte har utvecklats på lång sikt.

”De olika förvaltningsområdena bör ha en gemensam riktning och ett gemensamt mål för utvecklingsarbetet. För att man ska kunna samordna sektorsövergripande tjänster, rehabilitering och förmåner behövs det ett långsiktigt programarbete över regeringsperioderna och de politiska gränserna”, beskriver Juvonen-Posti.

Enligt forskargruppen behövs ett slags mellanting av de lokala projekten och reformerna av servicesystemet, en så kallad hybridaktör som för samman systemhelheten och de olika nivåerna från kundarbete till den högsta politiska ledningen. Hybridaktören kan vara en person, en organisation eller flera organisationers gemensamma utvecklingsteam.

Det centrala är också att öka kompetensen hos yrkesmänniskorna inom servicesystemet, bland annat kännedomen om andras arbete och samarbetsmetoderna.

”Till exempel arbets- och näringstjänsternas och rehabiliteringstjänsternas synlighet i riktning mot social- och hälsovården bör förbättras. På arbetsplatserna behövs det å sin sida information om vilka försörjningsalternativ som finns tillgängliga under perioder av arbetslivsinriktad rehabilitering”, påminner Juvonen-Posti.

Arbetshälsoinstitutet, Institutet för hälsa och välfärd, Jyväskylä universitet och Ramboll Finland Ab har genomfört forskningsprojektet för samordning av sektorsövergripande tjänster för personer i arbetsför ålder och utvärdering av tjänsternas effekter. I projektet utreddes hur sektorsövergripande tjänster till stöd för arbetsförmågan och sysselsättningen skulle kunna utvecklas så att de är smidiga, rättidiga och kostnadseffektiva. Forskningsprojektet genomfördes inom ramen för statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet.

Ytterligare information:

Pirjo Juvonen-Posti, ledande sakkunnig, Arbetshälsoinstitutet, tfn 043 824 3568, [email protected]
Peppi Saikku, specialforskare, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 247 684, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.